För dyrt vara auktoriserad redovisningskonsult?

Srf Konsulterna: Kompetensutveckling A och O i kunskapsintensiv bransch.

Lali Fjellström. Foto: M Sydne

Är det för dyrt att vara auktoriserad redovisningskonsult? Den frågan ställs i examensarbetet ”Att vara eller att inte vara auktoriserad redovisningskonsult?” skriven av fyra studenter vid yrkeshögskolan SIH i Stockholm. Startskottet för studenterna var en debatt i Revisionsvärlden, där Saldo Redovisning frontfigur Mattias Segerbrand och vd Matias Aphram ifrågasatte auktorisationen av redovisningskonsulter.
Branschorganisationerna Srf konsulterna och FAR gick till försvar och Revisionsvärlden gjorde även en läsarenkät om auktorisation. Enkäten besvarades av över 200 läsare och 30 procent ansåg att auktorisationen av redovisningskonsulter bör skrotas.

Revisionsvärlden läsarenkät refereras till i uppsatsen och studenterna har även gjort en egen enkät, som dock endast besvarats av 36 redovisningsproffs, både auktoriserade och icke auktoriserade. Gemensamt för båda enkäterna är att få konsulter tror att kunderna bryr sig om auktorisationen. Däremot är det många som själva upplever att de har nytta av den. På frågan vem som mest gynnas av auktorisationen är ”dig själv” det vanligaste svaret, följt av ”klienter” och ”arbetsgivare”. Fler svarar ”ja” än ”nej” på frågan om de skulle rekommendera auktorisation till någon annan i branschen.

Uppsatsen tar även upp kostnadsaspekten av auktorisationen. Enligt uppsatsen kostar det årligen 5925 kronor i medlems- och serviceavgifter att vara medlem i FAR och 6400 kronor i Srf konsulterna. Srf:s serviceavgift sjunker dock om byrån har flera auktoriserade redovisningskonsulter.

Ur den större byråns perspektiv kan auktorisationen vara ett sätt för arbetsledare att kontrollera att kompetensen bibehålls och att de anställda regelbundet går kurser. Vissa av enkätsvaren väcker däremot frågor om det för en enmans- eller liten byrå lönar sig att ”införskaffa auktorisation, med de kostnader som det innebär”.

”Dels de kontroller som man bekostar för att behålla auktorisationer, samt de kurser som krävs varje år från FAR:s samt Srf:s sida, beroende på vilken auktorisation som valts. Kostnader som skall generera klienter i tillräcklig mängd för att bli lönande det. Här finns en problematik i att klienten ej i första hand efterfrågar auktorisationen. Om detta innebär en högre kostnad för kunden med ett mervärde klienten ej är medveten om är det svårare att ta betalt det som behövs för att det skall bli lönande. Ur mindre ett bolags synpunkt kan det vara lättare att ta de kurser som behövs för att hålla sig kompetent och följa med i tiden utan de övriga kostnaderna från FAR:s och Srf:s sida”, skriver författarna.

Uppsatsen landar i att ”titeln ‘auktoriserad redovisningskonsult’ i dagsläget saknar ett större värde för en majoritet av svarande. Detta då titeln medför merkostnader för redovisningskonsulten, men även ytterligare krav på arbetsuppgifter så som dokumentation. Grundat på svaren som författarna har mottagit är slutsatsen att titeln bör revideras, den har inte gett den effekt som branschorganisationerna har önskat.”

Branschorganisationen Srf konsulterna har läst uppsatsen. Lali Fjellström, branschansvarig för redovisning på Srf, håller med om att mer måste göras för att marknadsföra auktorisationen gentemot kunderna.

”Det jobbar vi aktivt med från Srf konsulternas sida och det är något som auktoriserade konsulter och företag i branschen måste hjälpa till med att kommunicera”, säger Lali Fjellström.

Hon påminner att Svenskt Kvalitetsindex, SKI, 2019 för första gången genomförde en branschstudie av ”redovisningstjänster”.

”Enligt SKI kunde man i studien tydligt utläsa att de redovisningsbyråer som arbetar kvalitetssäkrat via auktorisation har de allra nöjdaste kunderna. Ingen annan bransch har någonsin tidigare fått ett sådant högt värde. Det är väl det bästa betyg de auktoriserade redovisningskonsulterna kan få”, säger Lali Fjellström.

Hon tycker att nyttan med auktorisation vida överstiger kostnaderna och att man får mycket för pengarna.

”Den som ser på kostnader för försäkring, kurser och kompetensutveckling som en onödig utgift har valt helt fel bransch. Som redovisningskonsult har du ett ansvar gentemot dina kunder att vara försäkrad och som rådgivare behöver du fylla på med den typen av kunskaper som dina kunder har nytta av. Vi verkar i en kunskapsintensiv bransch där kompetensutveckling är A och O”, säger Lali Fjellström.

FAR:s kommunikationschef  Annica Gerentz skriver till Revisionsvärlden att branschorganisationen står upp för och försvarar auktorisationen.

“Titeln Auktoriserad Redovisningskonsult FAR är en kvalitetsstämpel och vi vet att kunderna bryr sig om den”, skriver Annica Gerentz.

Hon tycker att studentuppsatsen saknar grund för de slutsatser som förs fram.

“Uppsatsen bygger nästan helt på Revisionsvärldens material och det har enbart gjorts en intervju, med representant för Saldo som även varit intervjuad i Revisionsvärlden och är kritisk till auktorisation. Den egna enkät som författarna har gjort fick bara 36 svar och den låga svarsfrekvensen gör att denna inte kunnat användas för att beskriva klientens perspektiv. Ändå blir intrycket av uppsatsen att det finns ett sådant perspektiv”, skriver Annica Gerentz.

Hon refererar till att Saldo Redovisnings Mattias Segerbrand intervjuas i uppsatsen. Han upprepar en del av sin tidigare kritik mot auktorisationen och anser att dagens regler kring auktorisation gör att branschorganisationerna exkluderar en stor grupp redovisningskonsulter. Srf konsulterna har 3 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar, FAR ytterligare cirka 1500. Samtidigt bedömer Segerbrand att det totalt finns 40 000-50 000 redovisningskonsulter i Sverige.

”Det är därute en gigantisk kraft ligger. Släpp in dem i värmen, skapa mervärden för dem, gör branschen tillgänglig för alla, lyft yrkesrollen”, citeras Mattias Segerbrand i uppsatsen.

Han anser att det finns ”en massa sjukt duktiga redovisningskonsulter” i landet men tror att redovisningskonsultens roll kommer att minska till förmån för ”mer framåtlutande och kreativa personer i branschen”. Han tror att redovisningskonsultens roll i framtiden handlar mycket om att vara ”coach, managementkonsult eller liknande”.

Luna Trulsson, Yi-Tsen Liu och Argyroula Apostolaki

Lali Fjellström håller med om att yrkesrollen som redovisningskonsult utvecklas i takt med digitaliseringen.

”Det är viktigt att konsulten, som alltid haft en rådgivande roll till sina kunder, utvecklas ytterligare inom rådgivningsområdet”, säger Lali Fjellström.

Fotnot: Uppsatsen ”Att vara eller att inte vara auktoriserad redovisningskonsult?” är skriven av Argyroula Apostolaki, Yi-Tsen Liu, Jenny Sparrholm och Luna Trulsson.

Denna artikel är uppdaterad. I en tidigare version stod att FAR kallade Revisionsvärldens läsarenkät “oseriös”, något Annica Gerentz anser är fel. Hennes invändning är att enkäten var kort och kunde besvaras av både auktoriserade och icke auktoriserade läsare. Hon skrev att hon ”reagerar starkt på den enkät som ni har gjort, den känns inte seriös. Om jag inte är auktoriserad så svarar jag väl aldrig att kunderna föredrar en auktoriserad?”. Här Revisionsvärldens text om enkätsvaren.

FAR vill gärna också föra fram att de inte fått någon fråga från uppsatsskrivarna om att delta i undersökningen. “Det är direkt olyckligt att FAR inte fått möjlighet att förklara innebörden av auktorisationen, till exempel avseende den ansvarsförsäkring som auktorisationen innebär, en försäkring som innebär ett starkt skydd för redovisningskonsultens kunder, som kan hamna i stora ekonomiska svårigheter när kunden inte får ersättning för den skada som kunden lidit. Det faktum att företag i byggbranschen t.ex. måste ha auktoriserad redovisningskonsult för att få bli medlem, är helt utelämnat i uppsatsen”, skriver FAR.

Srf konsulterna understryker att att kostnaden för ordinarie kvalitetsuppföljning ingår i deras avgift.

Saldo Redovisnings kreative ledare Mattias Segerbrand och vd Matias Aphram

 

Martin Hammarström

mh@revisionsvarlden.se

En kommentar om “För dyrt vara auktoriserad redovisningskonsult?

För dyrt att vara auktoriserad redovisningskonsult? Frågan som ställs i examensarbetet “Att vara eller inte vara auktoriserad redovisningskonsult” är viktig och relevant. Svaren skapar dock en del funderingar när det antyds att redovisningskonsulter runt om i landet “inte blir insläppta i värmen”. Varken Srf konsulterna eller FAR har väl för avsikt att hålla redovisningskonsulter ute i kylan? Snarare kan man väl vända på frågan och fråga sig varför redovisningskonsulterna inte vill ”bli insläppta i värmen”. Vad är det som gör att man inte vill titulera sig Auktoriserad redovisningskonsult? Är det inträdeskraven, där du måste ha en ekonomisk utbildning och ha dokumenterad arbetslivserfarenhet? Är det för att slippa få sitt arbete/arbetssätt kvalitetsgranskat utav kvalitetsrådgivare från något av förbunden? Är det för att inte behöva genomföra visst antal utbildningstimmar under en treårsperiod (läs hålla sig up to date inom gällande lagstiftning och andra frågor som behövs i sin roll som konsult/rådgivare).
Vår roll förändras även över tid liksom många andra yrkesgrupper. Att vi går mot en än mer rådgivande roll har väl inte undgått någon i branschen, vi vill och strävar efter att vara företagarens och näringslivets viktigaste partner.

Marie Bengtsson, Srf Auktoriserad redovisning- och lönekonsult (ursprungligen publicerad på Linkedin).

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *