Sämre insyn med nya insiderregler

EU har beslutat om nya regler när det gäller marknadsmissbruk. Det gäller dels en ny marknadsmissbruksförordning Market Abuse Regulation, (MAR) dels ett nytt marknadsmissbruksdirektiv Market Abuse Directive, (MAD).¹

MAR träder i kraft den 3 juli och är alltså från och med nu del av det svenska regelverket. Implementeringen av MAD kommer att dröja till början av år 2017.

MAR innehåller en hel del regler om marknadsmissbruk och andra otillåtna förfaranden på värdepappersmarknaden. Det ges också en relativt omfattande definition av begreppet insiderinformation. Däremot innehåller inte MAR några straffbestämmelser för insiderbrott eller annat marknadsmissbruk, sådant måste beslutas på nationell nivå.

Anders_Ackebo_cv
Anders Ackebo

De nya reglerna i MAR berör bolag vars finansiella instrument (alltså inte bara aktier) är upptagna till handel på en reglerad marknad. MAR gäller således börsbolagen, men också bolag som är listade på en MTF (First North, Nordic MTF eller AktieTorget). Viktiga nyheter är att dessa bolag måste offentliggöra insiderinformation i ett tidigare skede än vad som nu är fallet, om bolaget inte har beslutat om ett uppskjutet offentliggörande. För att ett uppskjutande ska få ske krävs att tre villkor ska vara uppfyllda, bland annat att ett omedelbart offentliggörande sannolikt skulle skada legitima intressen för bolaget eller deltagare på marknaden. Bolaget måste dokumentera sina överväganden rörande detta och sedan vara berett att på begäran lämna en förklaring till Finansinspektionen om hur man har uppfyllt villkoren för uppskjutande. Pressmeddelanden som innebär offentliggörande av insiderinformation får inte samtidigt innehålla annan information, t.ex. av marknadsföringskaraktär.

Befattningshavare som har insynsställning i ett börsbolag har enligt de hittillsvarande reglerna varit tvungna att anmäla sitt innehav och alla transaktioner som man gör i ”det egna” bolagets finansiella instrument till Finansinspektionens insynsregister. Anmälningarna har kunnat dröja upp till fem arbetsdagar efter en transaktion. Till kretsen av insynspersoner har också revisorer och revisorssuppleanter räknats. Dessa bestämmelser upphör att gälla nu när MAR är i kraft. De nya reglerna innebär att begreppet ”insynsperson” ersätts med ”person i ledande ställning” och att den senare kretsen definieras som personer hos emittenter på reglerade marknader och MTF-plattformar som är a) medlem av företagets administrations-, lednings- eller kontrollorgan, eller b) en ledande befattningshavare, som inte är medlem av de organ som anges i led a, som har regelbunden tillgång till insiderinformation som direkt eller indirekt hänför sig till det företaget och som har befogenhet att fatta beslut på ledningsnivå som påverkar det företagets framtida utveckling och affärsutsikter.  Såvitt jag kan bedöma ingår inte revisorer i den på detta sätt definierade kretsen av personer i ledande ställning. Visserligen omöjliggör revisorernas egna regler att en revisor äger aktier i en revisorsklient, men ur ett juridiskt perspektiv är sådana innehav lagliga och från och med nubehöver revisorer med sådana innehav inte anmäla några transaktioner till Finansinspektionen.Anmälningsskyldigheten enligt MAR omfattar alla slags finansiella instrument. Anmälan ska göras snarast och senast tre dagar efter det att en transaktion har genomförts. Men anmälningsskyldigheten inträder inte omedelbart, utan först i och med att man under loppet av ett kalenderår har genomfört transaktioner till ett sammanlagt belopp av 5000 euro. Till anmälningspliktiga transaktioner räknas också sådana som genomförts inom ramen för en livförsäkring. Anmälan ska göras både till Finansinspektionen och till bolaget. Man behöver däremot inte längre göra någon anmälan om sitt innehav av finansiella instrument i bolaget. Det är sedan en uppgift för Finansinspektionen att offentliggöra de anmälningar man har fått in. Rent allmänt kan det dock sägas att de nya reglerna kommer att medföra att transparensen när det gäller innehav av finansiella instrument hos ledande befattningshavare i börsbolagen och bolag på MTF:er kommer att avsevärt försämras.

¹ Skillnaden mellan en EU-förordning och ett EU-direktiv är att förordningen går i kraft direkt i de olika medlemsländerna med bindande verkan, medan ett direktiv måste införlivas i de nationella rättssystemen genom lagstiftning eller någon annan metod för implementering.

Anders Ackebo är advokat vid Setterwalls Advokatbyrå. Han har tidigare varit noterings- och övervakningschef vid NASDAQ OMX.

 

 

 

Anders Ackebo

Anders.Ackebo@setterwalls.se

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *