Skattedom ger klartecken för PwC-modell.
Ett förhandsbesked i Skatterättsnämnden, som fått grönt ljus även i Högsta förvaltningsdomstolen, kastar nytt ljus över hur stora konsultbyråer kan organiseras så att delägarna kan få lägre skatt. Bakgrunden är de ändrade 3:12-reglerna som bland annat är mindre förmånliga för stora byråer med många små delägare.
Osäkerheten om reglerna, som ändrades 2014, fick PwC att ansöka om förhandsbesked om inkomstskatt inför en tänkt omorganisation av den egna koncernen. Skattenämnden gav tummen upp för ett en tänkt styckning av Sveriges största revisionsbyrå, varefter Skatteverket valde att överklaga beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen. Nu har upplägget fått klartecken i högsta instans, något nättidningen Realtid var först att skriva om.
Någon styckning av PwC i enlighet med upplägget blir det dock inte.
”Vi organiserar oss alltid i första hand med utgångspunkt från vad som långsiktigt är affärsmässigt klokt och inte efter vad som gäller skattemässigt just nu. Vi ville ändå vända oss till Skatterättsnämnden eftersom det är bra för oss och våra kunder att få klarhet i en otydlig lagstiftning, säger Staffan Sundkvist, partner på PwC:s skatteavdelning.
Upplägget som fått grönt ljus innebär att byrån styckas i drygt 230 mindre bolag, vart och ett med en delägare i toppen. Delägarna i PwC Sverige äger aktierna i byrån via dessa ägarbolag. Varje ägarbolag har vidare minst 10 anställda. Ägarbolaget utför tjänster för PwC:s räkning och fakturerar koncernen som står för marknadsföringen, syns utåt mot marknaden samt fortsätter att fakturera kunderna.
Alla konsulter är anställda i ägarbolagen och kvar i PwC finns ett hundratal anställda som arbetar med administrativa uppgifter. För att upplägget ska fungera är det viktigt att ersättningen från PwC till ägarbolagen inte blir föremål för beskattning hos delägarna personligen innan den betalas ut till dem från deras bolag i form av lön eller utdelning. Skattenämnden kom fram till att om det finns ytterligare tio anställda i delägarbolaget ska ersättningen ses som en inkomst i en självständigt bedriven näringsverksamhet. Om delägarna däremot hade suttit ensamma i ägarbolaget, alltså utan 10 anställda, skulle ersättningen till ägarbolaget däremot setts som lön till delägaren och beskattats som inkomst av tjänst.
De 10 anställda gör, skriver Högsta förvaltningsdomstolen i domen, att intäkterna till bolaget inte bygger helt på ägarens personliga arbetsinsatser. I ovan skisserade upplägg bör delägarna kunna få lägre skatt på utdelningar än i den nuvarande, mer sammanhållna strukturen. Delägarna kan om de vill spara aktieutdelningen i det egna bolaget och kanske vänta med att ta ut dem till efter pension. Även om inte PwC för egen del planerar någon styckning är Staffan Sundkvist kritisk till hur reglerna slår.
”Lagstiftningen är inte skatteneutral. Skatteeffekterna blir helt olika beroende på hur byråerna organiserar sig”, säger han.
