Fackförbundet Akavia (sammanslagna Jusek och Civilekonomerna) har ställt frågor till 22 högskolor och universitet vilket mynnat ut i rapporten ”Redovisning – ett ämne i kris?”.
Ungefär en femtedel av lärosätena rapporterar att antalet studenter som väljer redovisningsinriktning på utbildningen har minskat de senaste fem åren, medan 13 procent av lärosätena rapporterar en ökning. Inga dramatiska siffror kan tyckas, men rapportförfattaren Nina Forssblad på Akavia anser att det är illa.
”Sett till arbetsmarknadens nuvarande och framtida behov av redovisnings- och revisionskompetens, behöver många fler studenter välja den inriktningen”, säger hon.
Enligt enkätsvaren är det redan nu är brist på behöriga lärare inom redovisning/revision på många högskolor. Vissa högskolor erbjuder inte redovisningskurser själva utan endast i samarbete med annan högskola. Enkätsvar tyder även på att redovisningsinriktningen har svårt att gå ihop ekonomiskt för några högskolor, vilket på sikt gör att den riskerar att läggas ner.
Läsåret 2022/23 tog 4 578 studenter en kandidatexamen i ekonomi och 848 studenter en civilekonomexamen. Räknar man in även masterexamen handlar det om nästan 8000 ekonomer/år. Akavia har undersökt läsåret 2021/22 och då hade cirka hälften av studenterna med civilekonomexamen redovisningsinriktning. På kandidatnivå var är andelen med redovisningsinriktning lägre.
”Vi vet inte exakt hur mycket lägre eftersom några lärosäten inte svarat på just den frågan”, säger Nina Forssblad.
Samtidigt skriker revisions- och redovisningsbranschen efter kompetens.
”Till och med de stora byråerna säger att det är svårt att rekrytera, så har det inte varit tidigare”, säger Nina Forssblad.
Hon beskriver en negativ spiral. När färre studenter väljer redovisning som inriktning blir det färre sökande till doktorandutbildningarna. Det förvärrar i nästa steg också den redan stora bristen på personer som är behöriga att undervisa i ämnet.
Rapporten listar flera förklaringar till att färre vill gå redovisningsinriktning. Studenterna uppfattar inriktningen som mer arbetskrävande än andra inriktningar. Organisationsinriktning uppfattas av många som roligare, medan finansieringsinriktning anses ge jobb med högre lön. Dessutom uppfattas revisions- och rådgivningsbranschen som ”hård och arbetstyngd”.
”Studenterna uppfattar att andra inriktningar är mer efterfrågade på arbetsmarknaden. Vissa har nog låtit sig påverkas av medias rapporter om att AI ska ta över redovisning”, säger Nina Forssblad.
När det gäller att redovisning skulle vara ”svårt” rapporteras det att många studenter har problem redan i de grundläggande kurserna.
”Det är också fler studenter som inte heller klarar omtentorna. En meriterad forskare inom redovisning ger exemplet att enbart sex av tjugo studenter klarade en omtenta på en grundläggande kurs, vilket kräver ytterligare omtentor”, skriver Akavia i rapporten, som refererar till diskussionen om svenska skolelevers dåliga mattekunskaper överlag.
Akaviarapporten innehåller även intervjuer med arbetsgivare. Dessa ser dock inte bristande kunskaper i matematik som ett stort problem. I stället klagar arbetsgivarna över de nyanställdas ”förmåga att se helhetsbilden, göra nödvändiga kopplingar och se sammanhang. Ett större antal nyanställda saknar också tillräcklig analytisk förmåga, något som arbetsgivarna inte tidigare har noterat”.
Nina Forssblad anser att ett grundläggande problem är att dialogen mellan arbetsgivare, branschorganisationer, myndigheter och lärosäten är för dålig för att skapa en gemensam bild av vad som behövs på arbetsmarknaden.
