EY granskar nykomlingarna

Fem av elva nya bolag på Stockholmsbörsen revideras av EY.

Trots USA-val, terror och skakig börs söker sig bolag i en stadig ström till Stockholmsbörsen och mindre listor, även om aptiten på att notera bolag avtagit något sedan rekordåret 2015. Under första halvåret listades 38 bolag på Stockholmsbörsen och First North, vilket kan jämföras med 50 bolag under samma period i fjol.

Bolagsflödet till börsen är goda nyheter inte bara för investmentbanker utan för allehanda rådgivningsföretag. Ett bra exempel på hur lukrativ en notering kan vara för en revisionsbyrå är fastighetsskötaren Coor. PwC fakturerade Coor sex miljoner kronor 2014. Året därpå, när bolaget noterades på Stockholmsbörsen, trefaldigades summan till 19 Mkr. Det mesta av ökningen var tjänster i samband med noteringen. Ett annat exempel är installationsföretaget Bravida, där notan från KPMG växte från 5,5 Mkr till 9,7 Mkr under noteringsåret 2015. I exemplen ovan är det inte främst själva revisionen som växer eftersom företaget är publika bolag redan före noteringen och dessutom har professionella ägare i form av riskkapitalbolag som gärna vill ha omfattande revision även när bolagen är utanför börsen.

Enligt EY:s vd Hamish Mabon är det en stor skillnad på revisionen av noterade och onoterade bolag.

”Vi pratar alltid om väsentlighet och risk när vi avhandlar revisionens omfattning. Riskerna associerade med att revidera börsbolag är ju avsevärt större. Dels är den formella ribban för revisionskvalitet är högre, det visar inte minst färska beslut från Revisorsnämnden, dels är det en större risk för att intressenter har synpunkter på den utförda revisionens kvalitet i börsbolag. Rent praktiskt lägger vi mer tid på börsbolag i revisionens samtliga faser; planering, utförande och avrapportering. Personligen lägger jag säkert 3 – 4 gånger mer tid i avrapporteringsfasen på ett noterat bolag, vilket främst sker genom kontakt med revisionsutskott och styrelse”, säger Hamish Mabon.

George Pettersson
George Pettersson

KPMG:s vd George Pettersson är inne på samma linje och påpekar att det ofta tillkommer helt nya moment när ett bolag ska noteras.

”Det kan handla om övergång till IFRS i redovisningen, granskning av bolagsstyrningsrapport, granskning av efterlevnad av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman, kommunikation med revisionsutskott o.s.v.”, säger han.

I slutet av denna länkas till en tabell som tydligt visar hur big fours dominans som revisionsbyrå växer när bolagen klättrar uppåt i hierarkin av handelsplatser och börser. På Nasdaq Stockholm revideras samtliga nya bolag 2016 av big four, på First North ungefär tre bolag av fyra.

På Aktietorget är det dött lopp mellan big four och mindre byråer och på NGM Nordic MTF revideras nästan alla bolag av mindre byråer.

Enligt George Pettersson är det inte så konstigt att de som ska till Stockholmsbörsen ofta väljer en revisionsbyrå från big four.

”KPMG, PWC, EY och Deloitte har till skillnad från övriga revisionsbyråer erfarenhet och kompetens kring noteringsprocessen och av de regelverk som är viktiga för noterade bolag att efterleva”, säger han.

Hamish Mabon vd EY
Hamish Mabon

Hamish Mabon påpekar att det kan medföra krångel att byta till en större byrå i sista stund.

”Det är en fördel om bolaget har haft samma revisor i åtminstone de tre år före noteringen, annars kompliceras granskningsberättelser m.m., då flera revisorer annars kan behöva granska prospektet”, säger Hamish Mabon.

Hur gör man för att identifierar möjliga noteringskandidater, helst flera år i förväg?

”Vi har vissa initiativ som gör att vi kommer i kontakt med bolag som har en tillväxtambitioner. Det främsta är vår tävling ”Entrepeneur of the Year” med en kombination av regionala delfinaler och slutligen nationell final i Stadshuset. Genom den skärskådning som detta initiativ innebär, med en namnkunnig och otroligt kompetent jury, har det ofta fallit sig naturligt att tillväxtbolagen som deltar vill diskutera ägarbreddning eller motsvarande”, säger Hamish Mabon.

Han tillägger att EY har ett betydande antal portföljbolag till riskkapitalfonder i kundstocken. Nu när det blivit islossning på noteringssidan har nya listade klienter tillkommit från den kundgruppen.

Tabell: Vem reviderar vem bland introduktionerna 2016?

Även om det tycks som om en rad uppdrag i samband med en notering kommer mer eller mindre på köpet för det bolag som sköter revisionen är det enligt Hamish Mabon allt vanligare att EY träder in som rådgivare kring noteringen trots att en annan byrå reviderar.

”Många faktorer har påverkat detta, inte minst att vi samlat vår Capital Markets kompetens i en grupp där vi har omfattande erfarenhet av den omfattande – och stundtals omständiga – process som en notering innebär”, säger Hamish Mabon.

Vilket är ditt bästa argument för att bolag som siktar mot börsen ska byta till en större revisionsbyrå?

”Om jag själv skulle leda ett bolag till notering så skulle jag så klart vilja ha rådgivare som hanterat noteringsprocesser tidigare, som vet var fallgroparna som finns och hur man kan navigera runt dem. Det gäller både finansiella och juridiska rådgivare, men även revisorer”, säger Hamish Mabon.

Hans firma är revisionsbyrå i hela fem av de elva bolag som noterats på Stockholmsbörsen i år.

“Det är naturligtvis glädjande att så många av våra kunder blivit börsfähiga på kort tid och att detta sammanfallit med ett tinande klimat för nyintroduktioner. Jag tror dock inte att man skall dra alltför stora växlar av en ögonblicksbild, över tiden så brukar statistik av detta slag jämna ut sig”, säger Hamish Mabon.

Sedan juni gäller nya regler om att begränsa rådgivningen till revisorsklienter. Men varken George Pettersson och Hamish Mabon tycker att dessa regler innebär något nytt hinder när det gäller möjligheterna att som revisionsbyrå lotsa ett bolag till börsen genom rådgivning.

”Jag ser egentligen inte att något förändras i och med de nya reglerna givet att vi som tidigare inte fattar några beslut för kundens räkning”, säger George Pettersson.

”Vi har aldrig kunnat driva ett noteringsprojekt å kundens vägnar. Jag ser revisorns främsta bidrag för såväl potentiella noteringsobjekt som andra bolag att komma med goda rekommendationer kring hur man kan förbättra intern kontroll och förvaltning samt bolagets bokslutsprocesser. Ambitiösa tillväxtbolag som betar av sådana rekommendationer kommer sannolikt till slut att närma sig börsfähighet”, säger Hamish Mabon.

Tabell: Vem reviderar vem bland introduktionerna 2016?

Martin Hammarström

mh@revisionsvarlden.se