Revisionsvärlden har fått in flera reaktioner efter att i ett nyhetsbrev ha uppmanat läsarna att skicka in sina egna erfarenheter av sexuella trakasserier på byrån, se separat artikel.
”Vill bara säga att det är grymt att ni tar upp ämnet”, skriver en läsare.
”Snälla, håll nyhetsbrevet fritt från politik, aktivism och annat, det räcker på annat håll! #metoo har för övrigt spårat ut fullständigt och har övergått i hat!”, tycker en annan.
Jag är den förste att erkänna att arbetsmiljöfrågor ligger utanför Revisionsvärldens vanliga bevakningsområde. Å andra sidan: Självklart förekommer sexism och övergrepp även i revisions- och redovisningsbranschen. Kraften i #metoo, #medvilkenrätt och andra hashtags och upprop är stor, men jag (medelålders man) hade missat hela grejen om det inte varit för vanlig media. Den kanske överdrivna rapporteringen i media (inklusive Revisionsvärlden) är av godo om den kan få någon eller några att sluta fälla sexistiska kommentarer eller begå övergrepp.
Hur stort problemet är i revisions- och redovisningsbranschen är svårt att säga. Advokatsamfundet, som organiserar en närliggande sektor, har gjort en medlemsenkät där en procent av advokaterna och fyra procent av de biträdande juristerna svarade att de utsatts för sexuella trakasserier. Det ska sägas att svarsfrekvensen i studien var 37 procent.
Våra branschorganisationer Srf Konsulterna och FAR borde göra liknande enkäter för att kartlägga problemet i branschen över tid. ”Allt går att mäta”, som FAR:s generalsekreterare Dan Brännström sagt.
Branschorganisationernas beredskap och stöd i dessa frågor är särskilt viktigt för mindre byråer. Det viktigaste med #metoo-debatten på längre sikt är troligen att alla arbetsgivare, från Dramaten och TV4 till den lilla redovisningsbyrån, nu insett vilket långtgående ansvar man har för att förhindra sexism och diskriminering på arbetsplatsen. Har din byrå kunskap om vad som gäller?
Skribenten är Revisionsvärldens grundare och chefredaktör.
