”Blir svårt att tjäna pengar inom redovisning på sikt”

Stockholmsbyrån KAM ökar marginalen genom specialisering.

Martin Krus

 

Redovisningsbyrån KAM, specialiserad på litet större kunder, redovisar en rörelsemarginal (EBIT) på hela 40 procent för 2021. Bokslutet är ännu inte inskickat till Bolagsverket, men grundaren och vd:n Martin Krus uppger till Revisionsvärlden att 2021 blev ett rekordår, sett till både omsättning och resultat. Rensat för intäkter från aktiehandel ökade omsättningen med 28 procent till 21,3 Mkr.

”Det är överraskande bra. Vi har fått in flera nya stora kunder”, säger Martin Krus.

Som exempel nämner han online-apoteket Meds (med 130 anställda), den polska storbanken PKO:s svenska filial samt vindkraftsföretaget NRL.

Samtidigt avslöjar Martin Krus att byrån avslutat samarbetet med över 30 kunder under året.
”Det handlar om bolag som är litet för små. Vi riktar in oss allt mer på större bolag och på svenska dotterbolag i utländska koncerner”, säger Martin Krus.

Han har i en tidigare intervju berättat om hur KAM började som en traditionell redovisningsbyrå år 2008. För cirka sex år sedan började han styra över mot större kunder och utlandsägda dotterbolag. I många fall sköter KAM hela kundens ekonomi i Sverige. Byrån rapporterar inte sällan till ekonomichefer utomlands. Nu börjar omställningen att bära frukt. Under 2021 blev resultatet före skatt 8,5 Mkr, en ökning med hela 38 procent. Rörelsemarginalen EBIT ökade från 37 till 40 procent. Även dessa siffror är rensade från intäkter som inte hör till kärnverksamheten.

”Vi har lyckats öka försäljningen kraftigt trots att medarbetarantalet bara har ökat med en person, från 16 till 17. Det beror i sin tur på att automatiseringar och andra förändringar i våra processer ger effekt”, säger Martin Krus.

Inkommande leverantörsfakturor tolkas i många fall automatiskt och byrån försöker att planera allt den gör. Även specialiseringen bland personalen har ökat.

”Tidigare fick en person ofta jobba med allt för en viss kund, från början till slut. Nu försöker vi att specialisera oss inom fyra områden; redovisning, lön, bokslut och inkomstdeklarationer.

Inkomstdeklarationer handlar om att kundens personal i vissa fall vill ha hjälp med att deklarera. Framför allt gäller det K10-banketten för delägare i fåmansföretag och utlänningar som bor och måste deklarera i Sverige.

”Vi brukar ta mellan 1000 och 2500 kronor för att hjälpa till med en inkomstdeklaration. Det är mycket arbete med deklarationer under första halvan av året.
Inom lönehantering har KAM upprättat Excelmallar som kunderna fyller i och mejlar tillbaka. Innehållet kan då delvis tolkas automatiskt.

”Även det som inte kan tolkas går snabbade att bearbeta i och med att allt är uppställt på samma sätt”

Vad säger kunderna. Vill de inte skicka in underlagen på ett sätt som passar dem?

”Man måste sätta strukturen redan från början. Man ska ta sig tid att ge kunden en bra introduktion, då brukar det gå väldigt bra. Men visst har vi även gamla kunder som vill arbeta på sitt sätt”, säger Martin Krus.

Vilka mål har ni för 2022?

”Vi vill öka både omsättning och vinst med 10 procent. Och ska fortsätta renodlingen mot större kunder. Vi ska även försöka växa inom lön samt utöka utbudet av konsulttjänster”, säger Martin Krus

Han uppskattar att endast två av 17 medarbetare på byrån idag är helt specialiserade på lön, men att 10 arbetar delvis med uppgifterna.

”Jag tror att lön strategiskt är klokt att satsa på, tillsammans med rådgivning och inkomstdeklarationer. Inom redovisning är konkurrens och automatisering så stor att det blir svårt att tjäna pengar på sikt. Redovisningen är bra att ha som en bottenplatta, men vi måste bygga på och utveckla andra tjänster”, säger Martin Krus.

Idag uppskattar han att redovisningstjänsten står för 40 procent av omsättningen, lön för 25 procent och övrigt 35 procent.

Martin Krus är född i Storbritannien och har liksom de flesta medarbetarna polsk bakgrund. Många behärskar flera språk, vilket kan förklara inriktningen mot internationella företag.

”Andelen kunder med koppling till utlandet är nu nästan 50 procent. I början trodde jag att det var en risk, att de kanske skulle ha lättare att byta leverantör eller dra sig tillbaka från Sverige. Men min erfarenhet är att risken med de utländska kunder inte är större än med de svenska.”

Martin Hammarström

[email protected]