Sitt still i båten när det gäller 3:12-utredningens förslag

Förslagen i 3:12-utredningen, Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag, innebär flera kraftiga skärpningar. Här kommenterar jag några delar som kan vara aktuella för revisorer och liknande konsulter, väl medveten om att det inte är någon enhetlig grupp.

Förslaget om skärpning av förenklingsregeln är den som påverkar flest delägare. Idag använder över 70 procent av alla delägare den regeln. Om förslaget genomförs skulle det innebära att fler företagare tvingas använda, eller åtminstone göra en jämförelse, med utfallet enligt huvudregeln.

Samtidigt föreslås att löneregeln ska skärpas på flera sätt som får stora effekter. Individuellt beräknade löneunderlag, höjda krav på löneuttag för de flesta, kraftigt sänkta nivåer och slopad 4-procentspärr är några av de viktigaste.

Förslaget att det lönebaserade utdelningsutrymmet ska beräknas individuellt per delägare innebär stora förändringar i bolag med flera delägare, särskilt i kombination med att det föreslås en trappa med tre steg för att bestämma nivån i stället för dagens enhetliga nivå med 50 procent av hela lönesumman. Enligt förslaget ska i stället beräkningen för varje delägare starta på den lägsta nivån, med 10 procent upp till ca 480 000 kr, men bara på sin andel av lönesumman. Även om det är bra att 4-procentspärren föreslås avskaffad är det inte säkert att en delägare med lägre andel skulle vinna på att få räkna lönebaserat underlag jämfört med att äga sina aktier via ett helägt holdingbolag och använda förenklingsregeln för detta. Det är en signal om att 4 procentspärren inte fyller det syfte som var avsett. Tyvärr har nog förslaget om den låga första nivån i löneregeln ändå påverkats mycket av just slopandet av kapitalandelskravet. Kravet på löneuttag skärps för många genom att taket höjs från 9,6 till 15 inkomstbasbelopp. För många delägare, särskilt utanför storstadsregionerna, är det inte så lätt att höja lönen tillräckligt för att få använda löneregeln – om det förslaget genomförs. Taket för lönekravet innebär att månadslönen skulle behöva öka från ca 48 000 kr till ca 75 000 kr.

För delägare till etablerade företag, som har sparade utdelningsutrymmen, skulle dessa delar av förslagen inte att slå igenom direkt. Annorlunda är det förstås för nystartade företag liksom för dem som står inför en försäljning och inte har löneunderlag som räcker. Förslaget om höjd skattesats från 20 till 25 procent slår däremot igenom direkt vid införandet.

Jag har varit med som expert i utredningen och menar att utredningens förslag inte borde genomföras eftersom de skulle få negativ påverkan på små ägarledda företag, just de företag där de allra flesta jobben skapas. Möjligen kan man kalla förslagen konsultvänliga, eftersom de flesta företagare behöver anlita hjälp. Men för företagandet i stort är det viktigt att undvika tvära kast och komplexa regler, särskilt med mycket osäkra effekter. Skärpta regler och höjd skatt har stor inverkan på beteenden och Sverige står inför stora utmaningar där jobbskapande och investeringar behövs mer än någonsin. Att då göra stora experiment med skärpning av entreprenörsskatten är fel väg att gå. De förbättringar av entreprenörsskatten som gjordes 2005 har lett till ökade skatteintäkter, fler företag och jobb. Hårdare regler och höjd skatt kommer knappast att ge samma resultat, det kan bli tvärtom.

Än så länge finns det anledning att analysera situationen utifrån utredningens förslag, men jag vill inte råda någon att börja agera utifrån detta. Förslagen har blivit hårt kritiserade, de ska remissbehandlas och beredas vidare innan regeringen lägger sitt förslag. Nya regler kan börja gälla 2018.

Annika Fritsch, skatteexpert Företagarna

Annika Fritsch

annika.fritsch@foretagarna.se