Revisorer gömmer sig bakom tystnadsplikten enligt Folksams Carina Lundberg Markow.
Revisorer borde kunna berätta mer om vilka risker de finner i företagen. Detta utan att tumma på tystnadsplikten. Det menade Carina Lundberg Markow, Folksams direktör för ansvarsfull kapitalförvaltning, på ett seminarium i riksdagen på torsdagen.
”Tystnadsplikt är bra, men få andra grupper i samhället är så tysta som revisorer”, säger Carina Lundberg Markow.
”När de skriver sina halvårsgranskningar kan de vara ganska vassa. Men tystnadsplikten gör att de inte vågar säga någonting utöver detta”, säger Carina Lundberg Markow.
Hon anser att revisorerna är väl tystlåtna när det gäller revisionsklienterna. Men framför allt borde de större revisionsbyråerna kunna lyfta risker de ser i hela branscher, eller i näringslivet i stort, utan att behöva avslöja några företagsspecifika hemligheter.
”De skulle exempelvis kunna säga att de i en rad bolag ser brister när det gäller cybersäkerhet. Byråerna skulle kunna väcka företag, aktieägare och politiker innan någon olycka inträffar”, säger Carina Lundberg Markow.
Åsikterna fördes fram vid seminariet Framtidens revision som arrangerades av Riksdagen, Riksrevisionen och Revisorsinspektionen på torsdagen. En annan av talarna var Caroline af Ugglas, vice vd på Svenskt Näringsliv.
Hon varnade för att en allt större del av företagens resurser läggs på regelefterlevnad. Compliance-avdelningarna sväller. Situationen är värst i finansbranschen men även andra storföretag går på knäna av det Caroline af Ugglas kallar en ”regeltsunami”. En del i detta är revision, som hon anser blivit en del av politikens ökade styrning av näringslivet. Näringslivet måste slå vakt om kundperspektivet – revision är framför allt till för ägarna. Här har utvecklingen trots allt gått framåt på senare år.
”För 15 år sedan var det ofta företagsledningen som utsåg revisor. Nu är styrelse och bolagsstämma oftast mycket mer aktiv”, säger Caroline af Ugglas.
Däremot oroas hon av att revisionen i stora bolag blivit så omfattande att till och med styrelsen har svårt att överblick. Skulden lägger hon huvudsakligen på IFRS, redovisningsreglerna som noterade bolag använder och som eftersträvar jämförbarhet.
”Den vanliga styrelseledamoten begriper inte vad den fått. Det skapar nya risker”, säger Caroline af Ugglas.
Hon efterlyser populärversioner av revisionsrapporterna som tycker också att alla styrelseledamöter måste anstränga sig mer för att sätta sig in i revisionsrapporterna. I takt med att storbolaget infört revisionskommittéer har många styrelseledamöter blivit bekväma och litar helt på att ledamöterna i revisionskommittén läser revisionsrapporterna.
Även Nordstjernans vd Tomas Billing uttryckte missnöje med IRFS och hur redovisningsprinciperna påverkar revisionen.
”Vi reviderar fel saker. Vi måste ändra fokus och mer koncentrera oss revision som ger oss lönsamma och icke-korrupta företag”, säger Tomas Billing.
Även FAR:s generalsekreterare Dan Brännström var på plats och poängterade att relevant revision kräver tuffa revisorer som ställer kritiska frågor.
“Det ultimata för revisionens relevans är att revisorn sätter betyg på företagets prestationer. Vi har fått en mer transparent revisionsberättelse, men det går att ta det ytterligare steg. Då skulle revisionens relevans öka med flera tusen procent”, säger Dan Brännström.
Han välkomnar att revisionen breddas till att omfatta nya områden.
“Ytterst handlar det om att revisionen ska medverka till bra beslutsunderlag, oavsett om det är en årsredovisning, hållbarhetsinformation eller kvaliteten hos olika aktörer inom välfärdssektorn. Jag vill spränga gränserna för revision”, säger Dan Brännström.
