Inspirerad av Riksrevisionens kritik av länsstyrelsernas tillsyn enligt penningtvättslagen kommer här en debattartikel signerad Petter Flink, vd på Due Compliance.
Länsstyrelserna har tillsynsansvar över flera verkliga högriskaktörer som t ex bolagsbildare, företagsförmedlare, pantbanker och konsthandlare som alla är rena rama Klondyke för en penningtvättare. Länsstyrelserna har istället i sin strategi valt att lägga alla sina resurser på att granska redovisningsbyråer, vilka förvisso har bra koll på många av sina kundbolag men som i jämförelse med de tidigare nämnda aktörerna får anses mer eller mindre harmlösa.
Länsstyrelsernas strategi och val av tillsynsobjekt tyder på total okunskap om hur penningtvättare agerar och om oroväckande avsaknad av verklighetsförankring. Som exempel kan nämnas att Länsstyrelsen i Stockholm under sitt mest intensiva år 2020 granskade 26 redovisningskonsulter, 1 (en) bolagsbildare/företagsförmedlare och 0 (noll) konsthandlare.
Bedömt överträdelserna felaktigt
Penningtvättslagen och länsstyrelsernas tillsynsuppdrag syftar primärt till att få verksamhetsutövare att göra rätt, inte att enbart bestraffa desamma. Istället för att belägga de fallerande byråerna med vite och möjlighet till rättelse har Länsstyrelserna i näst intill samtliga fall istället valt att direkt utdöma rätt saftiga sanktionsavgifter, utan uppföljning och möjlighet eller incitament för de fallerande byråerna att rätta till sina brister.
Länsstyrelserna har dessutom i nästintill samtliga fall gjort sin bedömning enkom på de handlingar som byråerna lämnat in, aldrig genom besök eller ens genom att ställa frågor till byråerna för att få en bättre och kanske mer rättvisande bild av hur dessa sköter sina skyldigheter enligt penningtvättslagen.
Till detta kan läggas att länsstyrelsernas beslut är mer eller mindre identiskt formulerade och förefaller skrivna utifrån samma mall samt att specifika överväganden kanske inte alltid gjorts i det enskilda fallet utan skett på löpande band, dessutom av ett mycket begränsat antal handläggare/beslutsfattare.
Länsstyrelserna uppger att skälet till att de alltid tar till det hårdare sanktionsstraffet är att de, i princip i samtliga fall, bedömt byråernas överträdelser som av ”synnerligen allvarlig art” och att länsstyrelserna då enligt lag enbart har möjlighet att välja direkta sanktionsavgifter istället för den både mer konstruktiva och pedagogiska vitesmöjligheten.
Allmänt känt är att flera av de byråer som fått sanktionsavgifter varit rätt långt ifrån att ha helt åsidosatt sina skyldigheter. Tvärtom är det flera av dessa byråer som verkligen ansträngt sig och bevisligen både haft en allmän riskbedömning och dagliga rutiner på plats men absolut fallerat i vissa delar som de inget hellre vill än kunna ställa till rätta. Att bedöma alla dessa fall som grova är helt enkelt inte proportionerligt.
Vilka nivåer skulle länsstyrelserna ta till om de skulle träffa på några riktigt misskötta byråer som kanske medvetet undvikit att följa lagen och rent av hjälper kriminella att tvätta pengar? Hur skulle länsstyrelserna bedöma en dylik byrås brister, kanske som ”synnerligen synnerlig superduperallvarlig art”?
Flera av de drabbade byråerna har efterfrågat möjligheten att, istället för direkta och slutgiltiga sanktioner utan uppföljning, föreläggas med vite samt få reda på vad länsstyrelsen anser att byrån brustit i samt få vägledning/instruktioner om hur de ska göra för att göra rätt. Detta har alltså i princip aldrig hänt under de senaste två åren. Ingen vidare myndighetsutövning.
Det är lite som att Skatteverket skulle nöja sig med att meddela att ”alla svenskar ska följa skattelagstiftningen” men inte ge några som helst instruktioner/rekommendationer kring hur detta ska gå till. Lägg därtill att Skattemyndigheten skulle vägra svara på frågor, inte ge ut några broschyrer och istället hänvisa till relevanta skattelagars propositioner. Skulle antagligen funka sisådär.
Hoppas att länsstyrelserna och regeringen tar tillfället i akt att nu följa Riksrevisionens enkla och tydliga rekommendationer för att styra upp länsstyrelsernas tillsyn.
Petter Flink, antipenningtvättsexpert på Bjorn Lunden och vd Due Compliance AB
Åsikterna i artikeln är skribentens egna. Vill du också skriva en gästkrönika eller debattartikel i Revisionsvärlden? Mejla oss!
