Hur f-n har Leif Östling deklarerat?

Peter Sundgren

I den pågående debatten om Paradise Papers och bland andra Leif Östlings bolag i Luxemburg och Malta har genomgående förutsatts att lagar och förordningar har följts när bolag ”avskärmats” från beskattning i Sverige.

Men hur är det egentligen med den saken? Frågan är intressant att ställa eftersom det i Sverige finns en mycket specifik anti-skatteflyktsregel den så kallade Controlled Foreign Corporations (CFC).
I korthet går denna ut på att personer, såväl fysiska som juridiska, som är bosatta i Sverige och som innehar kontrollerade bolag i lågskatteländer skall ta upp dessa bolags lågbeskattade vinster i sin egen deklaration i Sverige.
I princip beskattas således dessa bolags vinster såsom inkomst av näringsverksamhet hos bolagsägaren. Ett problem uppkommer emellertid om de aktuella bolagen har etablerats i någon av EU:s medlemsstater eftersom våra interna CFC-regler kommer i konflikt med unionens principer om fri etablering av bolag. Emellertid har EU-domstolen i den beryktade domen angående Cadbury Schweppes förklarat att om den aktuella bolagsbildningen utgör ett led i ett skatteundandragande och om bolaget utgör en ”konstlad” etablering så får en medlemsstats lagstiftning som syftar till att omintetgöra skatteflykten ändå gälla.
I domen exemplifierar domstolen vad som kan anses utgöra typiska tecken på att en etablering är ”konstlad” – nämligen om bolaget är ett brevlådeföretag utan anknytning till landets ekonomi och inte har lokal, inga anställda och därmed liknande förhållanden för att driva sin verksamhet. I dessa fall gäller med andra ord den svenska skatteflyktsregeln.
År 2015 kom en dom från kammarrätten som refererades i Dagens Juridik under rubriken “Förlorar mot Skatteverket – bolag utan personal i Luxemburg ett ‘konstlat upplägg‘”. Den fråga som uppstår är således om till exempel Leif Östlings bolag – där bolaget i Luxemburg enligt vad som har uppgivits i media förvaltar aktier till ett värde av cirka 30 miljoner kronor och bolaget i lågskattelandet Malta där han har cirka tre miljoner kronor – utgör “konstlade” upplägg enligt vår CFC-lagstiftning?

Raoul Smitt

I samband med rapporteringen kring Paradise Papers har det uppgivits att cirka 1 200 svenskar har bolag på Malta. Dessa bolagsägare får vara beredda på Skatteverkets frågor om de har “konstlade” upplägg. Det får anses givet att Skatteverket nu kommer att utreda denna fråga för att avgöra om skattskyldighet föreligger eller inte.

Raoul Smitt, advokat
Peter Sundgren, skattejurist och redaktör för WebJournal on International Taxation in Sweden, WITS

Denna artikel har även publicerats i Dagens Juridik.

Redaktionen

red@revisionsvarlden.se

En kommentar om “Hur f-n har Leif Östling deklarerat?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *