Få vill undervisa i redovisning

”De vill till näringslivet och göra karriär...”

Tidningen Civilekonomen uppmärksammar i senaste numret en tilltagande brist på kvalificerade lärare i ekonomi vid landets universitet och högskolor. Peter Öhman, professor vid Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik vid Mittuniversitetet och föreståndare för forskningsinstitutet Centrum för forskning om ekonomiska relationer säger att det är mycket svårt att rekrytera lektorer och doktorander/licentiander inom särskilt redovisning och finansiering.

”Senast hade vi fyra sökande till ett lektorat, men i slutänden var det ingen som var kvalificerad för tjänsten. Vi har också haft svårare att rekrytera doktorander och licentiander inom redovisning och finansiering än inom andra företagsekonomiska delområden”, säger Peter Öhman till Civilekonomen.

Ett tufft och relativt lågbetalt jobb där den anställde slit mellan undervisning och forskning gör att näringslivet lockar mer.

”Redovisning/revision respektive finansiering/bank/försäkring är de mest eftersökta fördjupningsinriktningarna på vårt ekonomprogram. Många av de som söker dessa fördjupningsinriktningar har en framtidsplan utritad för sig. De vill till näringslivet och göra karriär. Få vill till den akademiska världen och det är något vi behöver fundera självkritiskt på”, säger Peter Öhman till tidningen.

Ekonomicentrum Lund

Samtidigt som det är svårt att få kvalificerade sökande till doktorandplatserna så finns det också för få platser. Redovisning och revision tillhör en av de största fördjupningsinriktningarna inom ekonomutbildningen. Skulle antalet studenter som läser redovisning ligga i paritet med antalet lärare borde således den inriktningen större andel lärare än idag. Torbjörn Tagesson, professor vid Institutionen för ekonomisk och industriell marknadsföring vid Linköpings universitet, ställer en retorisk fråga:

”Är det rimligt att universiteten beaktar sektorns egna personalförsörjningsbehov, när man dimensionerar forskarutbildningen och utlyser doktorandtjänster? Annars får vi ställa oss en ny fråga, om vi inte kan öka på antalet doktorander och säkerställa att vi får på sikt får tillräckligt med lektorer i redovisning – bör vi då behålla det stora antalet utbildningsplatser? Men om vi minskar antalet utbildningsplatser – kommer vi då att kunna förse näringsliv och offentlig förvaltning med tillräckligt många kvalificerade redovisningsekonomer och revisorer?”, säger Torbjörn Tagesson till Civilekonomen.

Arbetsmarknadens efterfrågan på kvalificerade redovisningsekonomer har varit god de senaste åren och det mesta tyder på att efterfrågan kommer att vara fortsatt hög. Om inte antalet tjänster inom redovisning ökar är risken att undervisningen får en svag forskningsanknytning och att kraven sänks, menar Tagesson.

Fotnot: Det finns tre lärarkategorier på svenska lärosäten. Adjunkter, som är icke disputerade lärare, lektorer som har disputerat och som har huvudansvaret för grundutbildningarna och professorer som jobbar på forskningsnivå. Den som nyligen disputerat och söker en tjänst får normalt ett undervisningslektorat med kanske 20 procent forskning och 80 procent undervisning i sitt lektorat. Källa Civilekonomen.

Martin Hammarström

mh@revisionsvarlden.se