Ökad styrning har gjort jobbet som revisor tråkigare, visar en studie från en forskargrupp på Linnéuniversitetet. Den flerdisciplinära studien bygger på intervjuer med revisorer, lärare och socionomer och presenteras i den nya boken Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn. Alla tre yrkesrollerna har märkt av en tydlig ökning av styrning via dokument och krav på dokumentation i arbetet. De intervjuade menar att allt mer tid upptas av administration samtidigt som erfarenhet och kunskap värderas lägre.
För revisorernas del handlar det om konsekvenserna av de internationella standarder som tagits fram av IFAC (International Federation of Accountants) och är lagstiftade av EU. Karin Jonnergård, professor vid institutionen för ekonomistyrning och logistik på Linnéuniversitet i Växjö, är en av författarna. Hon har i studien siktat in sig på revisorer i mindre företag (de ”fyra stora” ingår inte i studien).
”Jag förstår varför de här standarderna tagits fram. De garanterar att alla företag revideras på ungefär samma sätt. Men standarder kan aldrig innehålla alla situationer och gör att man kanske inte upptäcker fel som ligger utanför standardens områden. När det gäller företag, som är så dynamiska, kommer det aldrig att gå att täcka allt med standarder”, säger Karin Jonnergård till tidningen Civilekonomen.
Hon ser en stor fara i att detta leder till att kompetens går förlorad.
”Det här är ett generellt problem när man jobbar med att styra med dokument. När man styr människors handlande så förloras förmågan till reflektion. Man förlorar förmågan att lära om och lära sig mer”.
Från att ha haft fokus på en professionell bedömning av årsredovisningen handlar det nu om att fylla i standardiserade dokument korrekt. Det finns inte längre någon tid för att grotta ned sig i företaget. Enligt Karin Jonnergård är det tydligt att revisorerna upplever att den här förskjutningen gjort att jobbet blivit tråkigare.
”Och om man inte hinner eller förlorar engagemanget för att det är så tråkigt är risken att man gör en dålig revision”.
Ett arbete som upplevs som tråkigt blir också mindre attraktivt. Jonnergård har av erfarna revisorer fått höra att ”om jag visste att det skulle vara så här hade jag aldrig blivit revisor”. Risken är också att unga ekonomer väljer bort revisorsyrket.
Försöken att ta fram olika standarder för stora och små företag kan förbättra situationen, men menar Jonnergård, det är likväl nödvändigt att fundera över var revisorsyrket är på väg.
”Tidigare lät vi professionen sköta sig själv, men då var frågeställningen hur kan vi utanför professionen lita på att alla blir bedömda lika. Hela den här New Public Management-rörelsen har varit ett uttryck för misstänksamheten mot professionerna, men man tänkte inte hela vägen fram. Det handlar om en bedömning av vad man vill ha. Vill man att komplexa saker ska upptäckas?”
Forskarkollegan Joakim Krantz, universitetslektor på institutionen för utbildningsvetenskap, håller med.
”Jag tycker frågan man kan ställa sig är om det här sättet att styra verkligen är det rätta om det är kvalitet man vill uppnå. Den frågan borde diskuteras mer”, säger Krantz.
Lena Agevall på institutionen för samhällsstudier är den tredje medförfattaren till studien och boken.
Dan Brännström är generalsekreterare för branschorganisationen FAR. Han delar uppfattningen att det finns en risk för att detaljerade standarder och mängder av datorstöd med checklistor ökar risken för överdokumentation.
”Här har tillsynsmyndigheter och professionen, men också varje revisor ett ansvar. Om ingen konsumerar min dokumentation och om jag inte förstår varför jag upprättar den har jag ett ansvar att säga stopp och verka för en förändring. Annars fortsätter pendeln åt fel håll.
Brännström konstaterar att det är många som sitter fast i dokumentationsfällan.
”Jag tror att det bottnar i tanken att det alltid ska gå att finna den skyldige. Kan det vara den amerikanska rättstraditionen som spökar i bakgrunden?”, säger han.
Den här artikeln publiceras i samarbete med tidningen Civilekonomen.
Läs även: Revisionslegenden Siv Berlin, 86 år, dömer ut checklistorna.
