Det är nu obligatoriskt för svenska företag att införa ett visselblåsarsystem där anställda kan rapportera missförhållanden. De nya kraven, som omfattar alla arbetsgivare inom näringslivet och offentlig sektor med 50 eller fler anställda, har redan införts för större företag och tidsfristen för mindre företag löper ut om ett år, den 17 december 2023. Det finns anledning att tänka igenom valet av visselblåsarplattform noga. Rätt genomförande kommer att bidra till en tryggare arbetsmiljö där verksamheten har större förmåga att hantera missförhållanden snabbt och korrekt.
Processen att välja och implementera ett sådant system leder samtidigt av naturliga skäl till till nya frågeställningar och ställningstaganden för många arbetsgivare – hur ska man göra för att det ska bli rätt?
Det vanligaste misstaget är att man inte har gjort en inventering av företagets egna förmågor, vilken kompetens man har för att hantera olika sorters ärenden, vilka processer man redan har på plats, och vilka kanaler för rapportering man ska använda. Och det är viktigt att komma ihåg att när man slutligen har ett system på plats är arbetet inte slut, utan det är då det börjar – den viktigaste uppgiften är att få anställda att lita på processen och uppmana dem att använda den. Det är viktigt att överväga hur man formulerar budskapet internt för att skapa kulturen.
En utmaning för många företag är att visselblåsning fortfarande är ett känsligt ämne, vilket också kan göra att verksamheter drar sig för att implementera en lösning. Det är naturligt att ett system som leder till enklare vägar och större trygghet för den som vill rapportera en oegentlighet, och att införa en kultur som uppmuntrar till detta, ofta leder till fler anmälningar än tidigare. Men det behöver naturligtvis inte vara ett tecken på att ett företag är misskött – tvärs om.
Det är alltför sällan man hör om de positiva effekterna av utökad rapportering. Ingen arbetsplats är perfekt, men om man kan fånga upp ärenden och incidenter i ett tidigt skede, och skapa en kultur där alla är trygga i att göra sin del i att förbättra den, förbättrar det både arbetsmiljön och det affärsmässiga ryktet.
En studie från George Washington University är till stor hjälp för att understryka detta. Studien gick igenom fler än tre miljoner anonymiserade rapporter från 5 000 verksamheter mellan åren 2004 och 2017, konstaterade att företag där en visselblåsartjänst används i större utsträckning förbättrade sin lönsamhet mer än verksamheter som använde den mindre, med i genomsnitt 2,8 procent bättre avkastning på tillgångarna samt 6,9 procent färre rättsprocesser och 20,4 procent lägre juridiska kostnader.
De företag som aktivt använde den interna tjänsten hade också färre anmälningar till myndigheter och andra tredjepartsorganisationer. Under hösten släppte NAVEX en rapport som visar på ett ökat antal visselblåsarärenden världen över, och även kategoriserar dem. I Europa bestod 57 procent av ärendena av arbetsmiljöfrågor, medan 20 procent behandlade affärsetik och nio procent miljö-, hälso- och säkerhetsärenden. Varje rapporterat ärende innebär att mörkertalet minskar och därmed också risker – för såväl personal som för arbetsgivare.
Den som ser de nya kraven på visselblåsarsystem som ett nödvändigt ont har därmed goda skäl att lyfta blicken och även se möjligheterna. En tryggare arbetsplats, snabbare upptäckt av missförhållanden och positiva ekonomiska effekter
Jan Stappers
EU Whistleblowing Specialist på NAVEX
Åsikterna i artikeln är skribentens egna. Vill du också skriva i Revisionsvärlden? Mejla oss!
