KPMG och Deloitte debatterar svällande årsredovisningar mitt i sommarvärmen.
Den 20 juli fick Pernilla Lundqvist, specialist inom finansiell rapportering på KPMG och ordförande i Regelrådet, in en debattartikel i SvD Näringsliv om de svällande årsredovisningarna. Svenska årsredovisningar i börsnoterade företag har i genomsnitt 125 sidor, vilket enligt Lundqvist innebär en ”oöverskådlig produkt som motverkar sitt eget syfte” och efterlyser ”en helhetssyn och validering över vilken information som borde läggas till eller tas bort”.
”Är verkligen all information relevant för alla? Måste allting ligga i årsredovisningen? Går det inte att släppa den här informationen på ett annat sätt, i ett annat medium? Exempelvis via webbapplikationer eller som i USA, i särskilda rapporter”, är frågor Pernilla Lundqvist ställer i debattartikeln.
Deloittes Sven-Arne Nilsson, specialist inom finansiell rapportering och gästprofessor vid Linköpings Universitet, är inte sen att haka på Lundqvists. Ett par dagar senare har han en replik i SvD Näringsliv där han håller med om det mesta som Lundqvist skriver men även passar på att slå ett slag för ökad användning av XBRL (eXtensible Business Reporting Language), en standard för att utbyta siffror mellan olika datasystem. PRX T33 i Stockholm Enligt Nilsson är XBRL ”en realitet för rapportering, särskilt i USA sedan snart tio år. Inget jämförbart land ligger nog så långt i bakvattnet som Sverige.”
Sven-Arne Nilsson avslutar sin artikel i en hoppfull ton och refererar till ett tal i mars av Gary R Kabureck, ledamot i det tunga redovisningsorganet IASB (International Accounting Standards Board). I talet sträckte Kabureck ut en hand till de som anser att rapporterna är för komplicerade, att volymer av betydelselösa detaljer döljer den användbara informationen, att noternas struktur är sällan användarvänlig, och att de vanliga schablontexterna ofta tas rakt från checklistor.