Sätt in redovisningskonsulten i kampen mot ekonomisk brottslighet

Analys 19 Jan 2022

Eric de Basso, auktoriserad redovisningskonsult på den egna byrån EdB Redovisning, ger här en replik på Dan Brännströms inlägg ”Välkommen julklapp från Rosenbad”, som de Basso anser är en ”onyanserad hyllning till den reaktiva och icke progressiva trend som råder hos våra lagstiftare”.

Rosenbad, med Morgan Johansson i täten, beslutade under mellandagarna att tillsätta en utredning som går under namnet ”Bolaget som brottsverktyg”, tanken med denna utredning är att vaska fram lagändringar som motverkar att aktiebolaget används för att begå ekonomiska brott. Detta är i grunden en väldigt god idé. Jag vågar påstå att alla är eniga om att vi måste hjälpas åt att stoppa den ekonomiska brottsligheten. Frågan jag ställer mig, och som säkerligen alla läsare ställer sig, är på vilket sätt skall en potentiellt återinförd revisionsplikt bidra till att minska, alternativt stoppa brottslingar från att använda aktiebolaget som ett brottsverktyg?

Tanken på att en revison som genomförs 13 till 16 månader, efter att ett bolag bildats eller påbörjat sitt räkenskapsår, ska vara en effektiv åtgärd för att förhindra brott är direkt löjeväckande. Det är helt uppenbart att den tillsatta utredningen saknar grundförståelse för hur ett företags verksamhet och revisionsbranschen fungerar. Utredningen känns snarare som en produkt av hård lobbyism från särintressen än en utredning som bottnar i en uttrycklig önskan att finna en hållbar och effektiv lösning som kan få någon verklig påverkan på den ekonomiska brottsligheten.

Riksrevisionen har i sin utvärdering av slopandet av revisionsplikten uttryckt att avskaffandet ”kostat mer än den smakar” och med anledning av detta föreslår Riksrevisionen att reglerna måste ändras och revisionsplikten återinföras. Nu tänker alla normalbegåvade individer att Riksrevisionen gjort ett grundligt arbete vid utvärderingen, det är trots allt Riksrevisionen vi talar om. Om det är på så sätt att reformen ”kostat mer än den smakar” så är jag säker på att utvärderingen hittat data och empiri som påvisar detta påstående. Men när man läser igenom utvärderingen framgår redan på sidan 6 att ”det saknas kunskap om huruvida reformen har lett till ökad ekonomisk brottslighet”.

Riksrevisionen har således inte något underlag för sina påståenden vilka underbygger deras slutsatser, utan det framstår istället som ett önsketänkande. I vetenskapliga kretsar hade detta genererat en smäll på fingrarna och deras utredning har också fått kritik för metodiken i efterhand. Då ställer jag mig frågan ånyo, varför föreslår Riskrevisionen en åtgärd som det saknas kunskap om? Enda konsekvensen är att Riksrevisionen urholkar sitt förtroendekapital.

Rapporten från Riksrevisionen fortsätter att vara direkt löjeväckande, framförallt när man talar om att bolag med revisorer skulle öka sin tillväxt och lönsamhet samt att det motsatta gäller för företag utan revisorer. Hur ska Riksrevisionen ha det? Menar de att revisorerna skall bidra med rådgivning i hur ett bolag skall göra affärer på daglig basis? Är inte tanken att en revision skall utgöra en opartisk process där revisorn inte får granska det man själv har påverkat? Riksrevisionen har helt enkelt föreslagit att revisorn nu ska bryta mot lagar och regler i syfte att bidra med rådgivning för att öka bolagets tillväxt och lönsamhet. Att Riksrevisionen blandar ihop revisorns kompetens som ekonom med sin yrkesroll som granskningsperson är direkt anmärkningsvärt.

Samtliga EU-länder har idag avskaffat revisionsplikten för mindre bolag, och det skall tilläggas att övriga EU har mycket högre gränsvärden än i Sverige. Att Sverige nu önskar återinföra revisionsplikten ger flera signaler till våra grannländer och övriga Europa; Sverige behöver fler regleringar på grund av större brottsbenägenhet än övriga EU, Svenska staten har ett lågt förtroende för skattemoralen hos företagarna, och slutligen att Sverige genom ett återinförande ämnar öka byråkratin och kostnaderna för att etablera företag i Sverige. Detta är knappast smickrande signaler.

Vad säger då Skatteverket om att reformen ”kostat mer än den smakar”? Vi får trots allt utgå ifrån att Skatteverket är den myndighet i Sverige som är absolut bäst lämpad att besvara detta. Men inte heller Skatteverket har någon rapport eller undersökning som påvisar att avskaffandet av revisionsplikten medfört ökad ekonomisk brottslighet.

Eric de Basso

Frågan kvarstår, är verkligen återinförandet av revisionsplikten ett effektivt sätt att motverka ekonomisk brottslighet? Statistik visar att cirka 0,7 promille av revisorernas kunduppdrag genererat anmälningar till behörig myndighet. I runda slängar motsvarar det ca 300 anmälningar per år. Denna statistik visar faktiskt att svenska bolag inte är särskilt brottsbenägna och att revisionen inte är något väsentligt verktyg i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Det vi istället kan konstatera med ett återinförande av revisionsplikten är ökade kostnader för företagandet, ökad byråkrati och ett slag i luften för att motverka den ekonomiska brottsligheten.

Summa summarum, rapporten från Riksrevisionen är helt enkelt att betrakta som intetsägande, full av anekdotiska inslag innehållande noll tillförlitlig statistik och luktar särintresse. Inte helt uteslutet att förslaget kanske bara är rent valfläsk om ekonomisk brottslighet inför valet 2022.

Vad behöver vi då för att motverka ekonomisk brottslighet? Det Sverige behöver är att bli mer progressiva och titta på andra yrkeskårer som jobbar dagligen med företagens räkenskaper. Om du någon gång ska upptäcka den ekonomiska brottsligheten i tid så måste du vara verksam med räkenskaperna i realtid och inte i dåtid. Det är dags att flytta fram dagens redovisningskonsulter, särskilt de auktoriserade, i arbetet med att motverka ekonomisk brottslighet. Redovisningskonsulten är trots allt den person som absolut först kan utröna om något inte stämmer. Kanske är det dags att Sverige börjar snegla på sina grannländer och hur de arbetat fram en tydlig roll för redovisningskonsulterna för att säkerställa räkenskapernas riktighet.