Maktlösa delägare när jämställdhetsmått ställs på ända

Grant Thornton satte i fjol upp ett nytt mål inom jämställdhetsområdet: 40 procent av aktierna ska kontrolleras av kvinnor. Det tidigare jämställdhetsmålet – 40 procent av kvinnor i partnerkretsen – var redan uppnått och byrån ville med det nya målet fästa uppmärksamhet på att en del kvinnliga delägare inte satt på särskilt många aktier och därmed inte hade lika mycket makt som vissa tunga manliga aktieägare.
”Nu flyttar vi fram flaggan för att uppnå jämställdhet även när det gäller aktier och rösträtt”, sa Grant Thorntons vd Henrik Johansson, som samtidigt uppmanade andra byråer att offentliggöra uppgifter om hur stor andel av aktier och röster som kontrollerats av män respektive kvinnor.

En av byråerna som inte antagit Henrik Johansson utmaning är Deloitte. Deloitte uppger till Revisionsvärlden att deras partner har en röst var, och därför inte anser att frågan om storleken på kvinnors aktieägande i tidningen Balans senaste jämställdhetsenkät är relevant. Deloitte tillstår att antalet aktier har betydelse för hur stor utdelning en delägare kan få, men poängterar samtidigt att det finns flera typer av ersättningar och att olika ersättningar till viss del kan kvittas mot andra.

Det finns uppenbarligen olika typer av partnermodeller på stora revisionsbyråer. På Deloitte finns inga likhetstecken mellan antal aktier och makt vilket tycks vara fallet på Grant Thornton. Faktum kvarstår: Det bör vara bättre (ekonomiskt sett) att äga många aktier än få och att flera byråer inte vill uppge hur aktierna fördelar sig på manliga respektive kvinnliga aktieägare.

Det är tydligt att det behövs många nyckeltal för att mäta jämställdhet hos redovisnings- och revisionsbyråer. Inte minst för att byråernas traditionella partnermodeller utmanas av private equity-bolag, vilket innebär att vissa av de nyckeltal som Balans använder i sina enkäter ställs på ända.

Ett exempel: Aspia framstår som vinnare i tidningen Balans senaste jämställdhetsrankning med 51 procent kvinnor i delägarkretsen. Men byrån uppger till Revisionsvärlden att siffran gäller svenska Aspia. Frågan är hur mycket makt de svenska delägarna – kvinnor som män – verkligen har. Svenska Aspia ingår som bekant i Aspia Group, en internationell koncern med verksamhet i en rad länder.
Ledningen för Aspia Group hade när Balans gjorde sin enkät noll kvinnor, nyligen fick den ett tillskott i form av den nya HR-direktören Laura Ylä-Sulkava, se tidigare artikel.
Styrelsen för Aspia Group Holding består till 100 procent av män och den egentliga kontrollen ligger hos huvudägaren Vitruvian Partners, ett private equitybolag med solid manlig dominans i partnergruppen.
Aspia tycks ha ett ambitiöst arbete med mångfald. En av utmaningarna är att få fler unga män att intressera sig för en karriär inom redovisning och eller lön. Den som tror att kvinnorna i den svenska delägarkretsen har någon större makt över koncernens framtid är lurad. Samma gäller för männen, utom möjligen de som sitter i den internationella ledningen.

Texten är uppdaterad med uppgifter om Deloitte.