Den 28 december kom Morgan Johansson med en försenad julklapp till inte minst redovisningsbranschen – ett utredningsdirektiv om ett flertal högaktuella områden och efterlängtade genomlysningar av ett flertal viktiga frågor. Från att i en tid av pandemi och regeringsombildningar och vintermörker inte riktigt haft något tydligt upplyftande att skriva en krönika om, så blev lite oväntat Morgan den store inspiratören och ljuspunkten.
För vad sägs om några av dessa godbitar (= frågor för utredaren att titta närmare på):
– eventuell återinförd revisionsplikt för små aktiebolag,
– om Bolagsverkets kontrollerande roll bör utökas i ett brottsförebyggande syfte (t ex vid registrering av falska uppgifter eller fel personer),
– om/när digital inlämning av årsredovisningar ska bli obligatoriskt,
– bedöma om det bör införas en särskild straffbestämmelse om
bolagskapning,
– ev. förkortade inlämningstider för årsredovisningar samt högre förseningsavgifter,
– om även mindre ekonomiska föreningar, inklusive bostadsrättsföreningar, ska vara skyldiga att lämna in årsredovisningar till Bolagsverket,
– om reglerna om kontrollbalansräkning ska avskaffas.
Angående den heta potatisen revisionsplikt står det i utredningsdirektivet att uppdraget är att redovisa de för- och nackdelar som finns med nuvarande undantag från revisionsplikten för små aktiebolag. Respektive vilka för- och nackdelar som skulle finnas med en återinförd revisionsplikt för sådana bolag. Samt föreslå de författningsändringar som skulle krävas vid ett eventuellt återinförande – för exempelvis bolag över en viss storlek eller som bedriver verksamhet av visst slag.
Man lyfter fram den ökade mängden fel i årsredovisningar sedan slopandet av revisionsplikten för små bolag. Liksom ökad ekonomisk brottslighet då man lättare flyger under radarn när det inte finns någon granskningsfunktion. Anledningen till att revisionsplikten faktiskt slopades lyfts däremot inte fram så vi kan räkna med heta debatter i denna fråga från företrädare för olika intressen!
Obligatorium med digitalt (elektroniskt som man uttrycker det) inlämnade årsredovisningar ska nu slutligen utredas. Bolagsverkets hemställan om obligatorium från förra året har alltså hörsammats med ena örat åtminstone, man reagerade inte alls till en början och nu lite saktfärdigt kan man tycka.
Men samtidigt finns det förstås skäl till att i första hand fortsätta med morot (alla som provat att lämna årsredovisningar digitalt ser ju de stora fördelarna – och allt fler lämnar digitalt). Piskan kan komma senare och nu ska utredaren titta på om det behövs piska och i så fall när piskan ska börja vina. Denna del av uppdraget ska vara klart senast 22 december 2022 och utredaren ska då lämna sina förslag i en promemoria.
Reglerna om kontrollbalansräkning och tvångslikvidation vid kapitalbrist har ju verkligen kommit i fokus sedan aktiekapitalsänkningen (minsta tillåtna aktiekapital) till 25 000 kr. Vart och vartannat bolag har ju kapitalbrist redan samma dag man startat som det ser ut idag – efter betalda bolagsbildningskostnader och de första inköpen har man säkert hunnit förbruka 12 501 kronor eller mer. Och då hamnar man i kapitalbrist och i regelverket om kontrollbalansräkning och tvångslikvidation. Inte ett passande system vid låga aktiekapital – ja, i mina ögon inget bra system överhuvudtaget utan bättre metoder för skydd för aktiebolagets intressenter måste finnas.
Utredaren får nu i uppdrag att analysera för- och nackdelar med reglerna om tvångslikvidation och kontrollbalansräkning vid kapitalbrist i aktiebolag. Och förstås föreslå de författningsändringar som behövs för ett förbättrat system.
Utredningsuppdraget ska redovisas senast 22 juni 2023 (förutom frågan om obligatorium för digitala årsredovisningar där deadline är 22 december 2022).
Ulf Bokelund Svensson, vd BJÖRN LUNDÉN AB
Åsikterna i artikeln är skribentens egna.
Läs även en tidigare krönika i ämnet av Dan Brännström.
Vill du också skriva en gästkrönika i Revisionsvärlden? Mejla oss!