KPMG riskerar stort skadestånd efter tingsrättsdom

Nyhet 25 Mar 2024

För att läsa vidare behöver du en prenumeration

Läs gratis i fyra veckor

Mathias Arvidsson

En olaglig värdeöverföring på närmare 100 miljoner kronor och revisionsbevis som ”försvunnit” från KPMG:s kontor. Nu döms revisionsjätten, med vd Mathias Arvidsson i spetsen, att betala mångmiljonbelopp i bristtäckningsansvar till kraschade fastighetsbolaget Concent.

Enligt en färsk tingsrättsdom ska KPMG och en av byråns revisorer (idag pensionerad) – solidariskt med fyra före detta styrelseledamöter i Concent – betala drygt 94 miljoner kronor i bristtäckningsansvar till Concent Holding. Inklusive räntor och rättegångskostnader om drygt 12 miljoner kronor, landar det totala beloppet på cirka 150 miljoner kronor.

Då det finns frågetecken kring de tidigare styrelseledamöternas betalningsförmåga enligt uppgifter till Revisionsvärlden, finns risk att KPMG tvingas stå för större delen av det beloppet – om domen vinner laga kraft.

”Poängen med att man har en solidarisk betalningsskyldighet är att borgenären kan vända sig till var och en av de betalningsskyldiga och begära full betalning. Det kan alltså vara så att den eller de som har betalningsförmåga betalar allt. Nu kommer vi att vidta åtgärder för att få betalning enligt den här domen”, säger advokaten Joachim Bernström, ett av ombuden för Concent Holding.

Tjänade miljoner på assistansbolag

Tingsrättsdomen kommer efter en lång och omfattande process som inleddes redan 2018 – samma år som det havererade fastighetsbolaget Concent avnoterades från NGM Nordic MTF.

Historien började dock långt tidigare. Och huvudrollen har den kontroversielle och hockeytokige affärsmannen Mikael Lindkvist, tidigare Fahlander, hela tiden haft.

Mikael Lindkvist orsakade rubriker redan 2008 när han och kompanjonen Ibrahim Kadra sålde assistensbolaget Assistansia till riskkapitalbolaget Argan Capital. Assistansia blev grundstommen till börsnoterade Humana och Lindkvist ska enligt medieuppgifter ha fått 400 miljoner kronor vid försäljningen.

Med Skatteverket i hasorna

Efter den affären gav sig Mikael Lindkvist in i fastighetsutvecklingsbranschen. Med sig i bagaget hade han ett gott självförtroende, pengar på kontot och ännu mer pengar i utländska bolag. Efter sig hade han Skatteverket som i omgångar utrett honom ända sedan Assistansia-tiden.

KPMG och dess revisor kom relativt tidigt in i bilden. Revisorn hade reviderat flera av Lindkvists andra bolag då han 2014 fick uppdraget att bli huvudansvarig revisor i även i Concent – ett centralt företag i Mikael Lindkvists bolagssfär. När revisorn gick i pension 2015 tog en kollega över uppdraget. Året därpå hoppade KPMG av sitt uppdrag i förtid och motiverade detta med att det ”saknas förutsättningar för fortsatt samarbete”, något Revisionsvärlden rapporterade om.

De feta rubrikernas affärsman

Örebroaren Mikael Lindkvist åstadkom rubriker redan när han gjorde affärer i assistansbranschen samt när han i egenskap av storsponsor räddade Örebro Hockey undan konkurs samtidigt som han var klubbens ordförande. Men som fastighetsutvecklare nådde han en ännu större publik – tack vare, eller möjligen på grund av, SVT:s Uppdrag granskning.

Concent med Mikael Lindkvist i spetsen skulle bygga Barents Center i Haparanda. Det var tänkt att bli en världsunik skapelse och inbegripa Europas modernaste skola, en multiarena, en biograf, hotell, spa och en stor galleria för ett 50-tal butiker. Dels för att refinansiera tidigare lån, dels för att påbörja bygget av Barents Center, togs stora obligationslån upp av företaget.

Några år senare blickade Uppdrag gransknings reporter ut över resultatet av ansträngningarna – en stor grop i marken.

Då hade tidningen Affärsvärlden redan noterat hur det bollades med tillgångar och aktier mellan bolagen i Mikael Lindkvists fastighetsutvecklingssfär. Affärer gjordes utan inblandning av reda pengar. I stället skrevs reverser och många gånger satt Mikael Lindkvist, direkt eller indirekt, på båda sidor av förhandlingsbordet.

KPMG:s huvudkontor på Vasagatan i Stockholm.

En halv miljard eller 8 miljoner?

Och det är precis en sådan transaktion – en affär mellan två bolag som båda kontrollerades av Mikael Lindkvist – som står i centrum för den tingsrättsprocess som avslutades i fredags.

I september 2014 förvärvade Concent Holding bolaget Concent Utveckling Holding AB till en köpeskilling om 500 miljoner kronor. Köpeskillingen erlades medelst en revers. Mikael Lindkvist med familj kontrollerade bägge bolagen medan två styrelseledamöter som deltog vid styrelsens beslut om förvärvet – även var styrelseledamot respektive suppleant i målbolagets styrelse.

Under tingsrättsprocessen har priset på 500 miljoner kronor ifrågasatts. Kärandesidan menar att det förvärvade bolaget snarare var värt 8 miljoner kronor då det egna kapitalet uppgick till 8,2 miljoner och tillgångarna i mångt och mycket utgjordes av nystartade bolag – i många fall så kallade lagerbolag – med minsta tillåtna aktiekapital om 50 000 kronor.

Revisionsbevis ”försvann”

Eftersom priset på 500 miljoner kronor inte rimmade särskilt väl med det bokförda värdet bokfördes 90% av köpeskillingen som goodwill i Concent. Andra omständigheter som sticker ut är som ovan nämnts att hela köpeskillingen erlades medelst en revers samt att affären var en närståendetransaktion. Trots detta granskades förvärvet inte närmare av KPMG:s revisor.

Det är i alla fall vad kärande-sidan hävdar.

KPMG-revisorn säger å sin sida att han efterfrågade material och att han också fick ta del av de dokument han ville. Det har dock varit omöjligt att bevisa – det efterfrågade materialet tycks ha försvunnit.

KPMG ville till att börja med inte lämna ut revisionsakten för det aktuella året, men tvingades efter beslut från både tingsrätt och hovrätt. Efter beslutet lämnade KPMG in delar av materialet men hävdade att två pärmar med revisionsdokumentation försvunnit. Händelsevis innehöll dessa pärmar just de revisonsbevis avseende affären på en halv miljard kronor som revisorn sade sig ha fått av bolaget.

Tingsrätten konstaterar att det inte finns något som stöder att KPMG:s revisor gjort en granskning.

”Det framstår tvärtom som uppenbart att revisorn i stället, och utan någon som helst undersökning, har förlitat sig på de uppgifter och försäkringar han fick från bolagets företrädare rörande bolagets värde i fråga om såväl aktier som goodwill”, skriver domstolen.

Olaglig värdeöverföring

Trots alla frågetecken kring affären lämnade KPMG en ren revisionsberättelse för det aktuella året.

Och med en reviderad årsredovisning i bagaget tog den dåvarande ledningen i Concent upp obligationslån. Kort efter att bolaget fått in pengar från externa investerare inleddes amorteringarna av skulden på 500 miljoner kronor som uppstått i samband med förvärvet.

Totalt fördes 94 miljoner kronor ut från Concent till ett bolag som Mikael Lindkvist kontrollerade.

Tingsrätten menar att det finns ett samband mellan den brist om 94 miljoner som uppkommit och KPMG:s ”bristande revision”.

”Annat har inte framkommit än att Styrelsens beslut att verkställa den olagliga värdeöverföringen genom att företa amorteringarna haft stöd i årsredovisningen med den rena revisionsberättelse som undertecknats så kort tid som fyra dagar före den första amorteringen. Några amorteringar till skada för CHAB (Concent, reds anm) hade således inte skett om (revisorn) utfört sin revision på ett aktsamt sätt”, skriver domstolen.

Revisionsvärlden har kontaktat KPMG som inte närmare vill kommentera målet.

”Det stämmer att tingsrätten har bifallit Concent Holdings talan och vi kommer nu att läsa igenom domen och i samråd med våra jurister ta ställning till nästa steg och eventuell överklagan. I övrigt har vi inget mer vi kan kommentera kring målet”, skriver Johanna Westin, pressansvarig på KPMG, i ett mejl.

Häktad och åtalad för ekobrott

Innan kraschen 2018 tog Concent in mångmiljonbelopp via obligationer och preferensaktier vid ett flertal tillfällen. Enligt de storägare som köpte aktierna i Concent av Mikael Lindkvist – och som nu driver målet mot bland annat KPMG – har investerare förlorat cirka 800 miljoner kronor på fastighetsbolaget.

Målet mot Mikael Lindkvist – som för övrigt försattes i personlig konkurs 2018 efter att Skatteverket upptaxerat honom med 40 miljoner kronor – har samtidigt förklarats vilande. Detta med anledning av att affärsmannen satt häktad under förhandlingen. I januari 2024 åtalades han för en rad brott (som inte har med Concent att göra). Förutom penningtvätt misstänks han för flera fall av grovt skattebrott, grovt försvårande av konkurs samt grov oredlighet mot borgenärer. Åklagaren yrkar dessutom att tingsrätten meddelar Lindkvist näringsförbud i tio år. Mikael Lindkvist förnekar brott.

En av de före detta styrelseledamöterna i Concent har samtidigt åtalats misstänkt för näringspenningtvätt, grovt brott. Det misstänkta brottet har koppling till Mikael Lindkvists affärer. Åklagaren yrkar i även i detta fall näringsförbud.

Ytterligare en av de före detta styrelseledamöterna som nu dömts att betala bristtäckningsansvar till Concent, avtjänar för närvarande en fängelsedom. Han dömdes sommaren 2023 till fängelse i två år för flera fall av grovt skattebrott samt meddelades näringsförbud i fyra år.