Aspia förhandlar om korttidspermittering

Sveriges största redovisnings- och rådgivningsbyrå Aspia planerar att korttidspermittera en stor del av de 1400 anställda på grund av coronakrisen. Det uppger källor inom byrån till Revisionsvärlden.
Förhandlingar förs med fackföreningarna och en formell ansökan om korttidspermittering (den formella termen är numera korttidsarbete) ska inom kort göras hos Tillväxtverket, som är ansvarig myndighet.

Enligt Revisionsvärldens källor vill ledningen korttidspermittera en stor del av arbetsstyrkan. De anställda ska gå ner i arbetstid under perioden 1 maj – 31 oktober 2020. Ledningen omfattas inte av permitteringsplanerna men sänker, som en solidaritetshandling, sina löner med 20 procent under perioden.

Aspias vd Ola Gunnarsson bekräftar att förhandlingar pågår om korttidspermitteringar som omfattar mellan 20 och 60 procent av arbetstiden. Han vill i dagsläget inte kommentera hur många personer eller i vilka enheter som omfattas.

”Att ansöka om korttidsarbete var inget lättvindigt beslut, utan en direkt konsekvens av den negativa påverkan av coronakrisen”, säger Ola Gunnarsson, som tillägger att kunderna och medarbetarna är ”det viktigaste vi har”.

Han uppger att coronakrisen påverkat Aspia ”genom minskad kundaktivitet, längre betalningstider och ökande kundförluster”. Genom att ansöka om korttidsarbete kan Aspia minska lönekostnader samtidigt som medarbetarna får ut över 90 procent av lönen.

”Vi hoppas att det ger oss möjlighet att klara oss igenom krisen utan att behöva göra ännu större ingrepp. Vårt mål är att bevara så många jobb som möjligt på lång sikt”, säger Ola Gunnarsson.

Planerna har mötts av blandade reaktioner hos personalen.

”Det är rent ut sagt omoraliskt av Aspia att ansöka om detta. Vi är mitt i bokslutssäsongen och till denna kommer coronakrisen som ger oss mer arbete än någonsin. Jag kan absolut inte gå ner i arbetstid utan att lämna kunder i sticket”, säger en källa.

En annan källa har större förståelse för företagsledningens planer. Denne hävdar att det finns ”dödkött” i organisationen, men är osäker om detta beror på coronakrisen.

Ola Gunnarsson uppfattar att medarbetarna hittills visat förståelse för planerna.

”Självklart skapar ett sådant besked oro, men generellt sett har våra medarbetare visat förståelse för den extrema situation som vi befinner oss i. Den respons vi fått från medarbetare är att de känner trygghet i att vi kan ta hjälp av dessa stödåtgärder under krisperioden för att säkra den långsiktiga tryggheten och stöd för både anställda och kunder”, säger Ola Gunnarsson.

Att Aspia ansöker om statsstöd med hänvisning till corona sker samtidigt som många konkurrenter vittnar om stor efterfrågan på rådgivning till krisdrabbade kunder, rådgivning som i vissa fall kan vara svårt att ta betalt för.

Frågan är om Tillväxtverket kan bevilja korttidspermitteringar hos en redovisningsbyrå. Branschens intäkter i coronakrisen torde vara mycket stabila jämfört med exempelvis restauranger eller lastbilstillverkare.

”Syftet (med stödet) är att företag som drabbas av en extern oförutsedd kris som covid-19 ska ha ekonomiska möjligheter att behålla sin personal och kunna växla upp snabbt igen när läget vänder”, skriver Tillväxtverket på sin webbplats.

Aspia-ledningen känner sig dock säker på att man uppfyller kraven. Potentiellt kan byrån erhålla tiotals miljoner kronor i stöd. Om 1000 personer som tjänar 30 000 kronor i månaden går ned 20 procent i arbetstid sparar Aspia 6 miljoner kronor varje månad. Det mesta betalas av staten men även av arbetstagarna som tvingas acceptera en liten löneminskning (fyra procent i exemplet ovan).