Återinförd revisionsplikt “en stor utmaning”

Bolaget som brottsverktyg, en statlig utredning med justitierådet Johan Danelius i spetsen, lade i somras fram ett betänkande som bland annat kartlade för- och nackdelar med en återinförd revisionsplikt för samtliga aktiebolag. Betänkandet är ute på remiss och remissvaren ska vara hos Justitieminister Gunnar Strömmer senast den 15 december.
”Revisorsinspektionen är remissinstans och vi följer denna fråga noga. När revisionsplikten avskaffades för de minsta aktiebolagen hade vi 350 000 aktiebolag. I dag är de närmare 700 000. Samtidigt har revisorskåren minskat från 4000 till 3000 kvalificerade revisorer. Om revisionsplikten skulle införas står kåren inför en stor utmaning”, säger chefen för Revisorsinspektionen Per Johansson.

Innebär det att Revisorsinspektionen avråder från en återinförd revisionsplikt?

”Nej, det är ett politiskt beslut. En återinförd revisionsplikt skulle säkert göra skillnad i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, men skulle också vara utmanande och kostsam. Men så som utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten nu utvecklas går det inte att utesluta att det kan bli revisionsplikt för alla aktiebolag.”

Men vore det ens möjligt?

”Ja, men vi skulle behöva föra en diskussion, bland annat om hur snabbt kan det kan ske. En del av det vi gjort på Revisorsinspektionen på senare år skulle kunna underlätta. Bland annat är det lättare idag att komma tillbaka till revisorsyrket.”

Idag finns 700 000 aktiebolag, varav endast 200 000 har revisor. Hur skulle byråerna kunna hantera 500 000 ytterligare kunder?

”Troligen skulle många av dagens aktiebolag byta bolagsform. En revision kostar, många skulle tycka att det blir för dyrt. Men visst skulle det bli fler revisioner än idag. Hur många är svårt att säga. En annan skillnad mot när revisionsplikten för små bolag togs bort för 13 år sedan är att de stora revisionsbyråerna idag i stor utsträckning väljer bort de små kunderna. Vilka ska ta de nya revisionsuppdragen? Det är en utmaning”, säger Per Johansson.

I samband med att branschorganisationen FAR firade 100 år i höstas sa finansmarknadsminister Niklas Wykman att FAR:s medlemmar är centrala i kampen mot den för den organiserade brottsligheten, se tidigare artikel.

”Ni spelar en nyckelroll i kampen mot gängen”, sa Wykman och uppmanade FAR-medlemmarna att höra av sig direkt till departementet med idéer på hur den organiserade brottsligheten kan bekämpas.

”Jag var i rummet och fick känslan att det var en viktig signal”, säger RI-chefen.

När Revisionsvärlden kollade med Finansdepartementet sa de att ingen hört av sig till dem efter utspelet. Har du hört något?

”Det sker nog diskussioner med FAR och vi på Revisorsinspektionen står till Regeringskansliets förfogande om de vill ha hjälp med underlag och som diskussionspartner. Jag har diskuterat främst med Justitiedepartementet, som arbetar tätt ihop med Finansdepartementet i dessa frågor. Jag uppfattar att de tror och hoppas att revisionsbranschen kan göra mer mot ekobrott än den redan gör. Det finns ett stort förtroende för revisorer från statens och myndigheternas sida. Det visades inte minst under pandemin, när revisorer hjälpte till att granska de statliga omställningsstöden. Där det finns stora utbetalningar förekommer också oegentligheter. Kanske kan branschen spela en roll när det gäller andra typer av utbetalningar?”

Kan du ge exempel?

”Absolut, det har förekommit misstänkta och konstaterade oegentligheter när det gäller bidrag till föreningar som mottagit olika typer av mediestöd, ungdomsförbund och religiösa trossamfund. Stöden har ibland ifrågasatts. Jag tror att revisorerna kan spela en roll i att förbättra säkerheten i en rad olika bidragssystem.”

RI-chefen anser att det är viktigt att det finns en dialog mellan revisorsbranschen och politiken i diskussionen exempelvis ekonomisk brottslighet och hållbarhet.

”Det är betydelsefullt att en minister inte enbart möter revisorerna då det inträffat en företagsskandal, där diskussionen handlar om varför revisorn inte upptäckt och larmat om oegentligheter i tid. Nu sträcker politiken ut en hand till branschen och vill ha hjälp och stöd. Det är en väldigt positiv situation”, säger Per Johansson.

RI-chefen tillträdde år 2016 och hans förordnande löper ut år 2025.

”Myndighetschefer har sexåriga mandat, och sedan kan man få förlängt med maximalt tre år, vilket jag fått. Det händer väldigt mycket kring revisorer just nu, flera myndigheter hör av sig till oss med frågor om revision. Jag är glad att jag får vara kvar på myndigheten ytterligare en tid”, avslutar Per Johansson.