Skatterådgivaren Chris demonstrerar på lunchrasten
För att läsa vidare behöver du en prenumeration
Läs gratis i fyra veckor
Redan prenumerant?
HONGKONG Det är torsdag lunch och på gatorna i Hongkongs finanskvarter demonstrerar hundratals – om inte tusentals – kontorsarbetare, många i stiliga kostymer och dräkter, mot regeringen och det ökade polisvåldet. Bland demonstranterna finns Chris, en Hongkongbo i 35-årsåldern som arbetar som skatterådgivare på en fondförvaltningsfirma i stadsdelen Central. Tidigare har han jobbat på en av de fyra stora revisionsjättarna.
”Många av mina kollegor, samt mina gamla vänner på revisionsbyrån, går ut varje lunch för att visa vårt missnöje med regeringen. Vi måste göra allt vi kan för att rädda Hongkong”, säger han.
Liknande demonstrationer har genomförts varje dag i finanskvarteren under de senaste veckorna. Ibland är de helt fredliga och demonstranterna går efter en timme eller två tillbaka till sina arbetsplatser. Men ibland har de mötts av kravallpolis som skjutit tårgas över gatorna och pepparsprej i ansiktet på kontoristerna.
Manifestationen där Revisionsvärlden träffar Chris – som döljer sin identitet med ett stort munskydd – är inte ute på gatorna som vanligt, utan inne i shoppinggallerian IFC. Vid ett öppet atrium står folk packade och ropar slogans och sjunger stadens nya inofficiella prodemokratiska nationalsång Glory to Hong Kong. Uppmaningarna på regeringschefen Carrie Lams avgång skallrar mellan lyxbutikerna och lunchrestaurangerna.
Demonstranterna uppmanar också USA:s president Donald Trump att godkänna ett lagförslag för att stötta mänskliga rättigheter och demokrati i Hongkong, något som skulle kunna få regeringen i Peking på fall.
”USA är den ledande rösten i det internationella samfundet och står för universella värden som frihet och demokrati. Godkänner Trump lagförslaget vore det ett stort symbolvärde för oss och skulle ge oss globalt stöd”, säger Chris.
”Det hade också gett nytt bränsle till rörelsen och ökat moralen, något som är viktigt i detta känsliga skeende.”
Den internationella mediebevakningen av demonstrationerna i Hongkong, som rasat drygt ett halvår nu, har ofta fokuserat på de våldsamma sammandrabbningarna mellan unga svartklädda protestanter och kravallpolis. Bilder av aktivister som kastar bensinbomber och polis som översvämmar gator med tårgas är onekligen dramatiska. Det är lätt att få en bild av att hela staden står i brand. Men i stort är Hongkong fortfarande en av världens säkraste städer.
Motståndet mot regeringen, och förlängningen kommunistpartiet i Peking, är utbrett bland alla åldrar och yrkesgrupper. Regeringschefen Carrie Lam har idag stöd av endast 20 procent av befolkningen, enligt en universitetsundersökning, vilket är det lägsta någon ledare av Hongkong någonsin haft sedan den forna brittiska kolonin lämnades över till kinesiskt styre 1997. En annan ny studie visar att 83 procent av befolkningen anser att regeringen bär främsta skuld för våldet som skakar staden.
Skatterådgivaren Chris har dubbla känslor till demonstranternas våld, som att sätta eld på tunnelbanestationer och slå sönder fönster till kinesiska banker.
”Jag är emot våldet, givetvis. Men samtidigt står det klart att fredliga protester inte leder någonstans. De har upprepat misslyckats tidigare eftersom regeringen vägrar att lyssna till befolkningen. Jag vet inte vad som är korrekt längre”, säger han.
Regeringschefens avgång är ett av de fem krav från demonstranterna, som också inkluderar fria regeringsval, en oberoende utredning av polisvåldet, att demonstrationerna inte klassificeras som upplopp samt att gripna demonstranter ska släppas fria. Regeringen har tydliggjort att de inte kommer gå med på något av dem. Carrie Lam har kallat demonstranterna “folkets fiende.”
Det är långt från första gången stadens finans- och revisionsanställda väger in i protesterna. I augusti genomförde tusentals anställda vid stadens finansiella institutioner en 15-minuters blixtprotestaktion på ett torg utanför HSBC:s huvudkontor. Bara en dag efter följde en generalstrejk, där anställda vid flera revisionsbyråer deltog. Företagen stödde officiellt inte strejken men sa att personal kunde ”jobba hemifrån.”
”Mina chefer sa att vi inte behövde komma till kontoret. Samma sak har jag hört från våra ‘fyra stora’ kollegor”, säger Jason Lee, en man i övre 20-årsåldern som arbetar för en schweizisk revisionsbyrå och refererar till KPMG, EY, Deloitte och PwC.
Som följd av den politiska krisen har Hongkongs ekonomi gått ner i källaren. Förra kvartalet rasade BNP 3,2 procent, jämfört med kvartalet innan. Antalet inresta turister har halverats under de tio första månaderna jämfört med samma period i fjol. Det går samtidigt ihärdiga rykten om att kapital och talanger flyr staden, även om några konkreta bevis för det inte finns.
”Vissa skyller den ekonomiska nedgången på regeringen, andra på demonstrationerna”, säger Chris. ”Jag tror vi måste se situationen i ljuset av orsak och konsekvens.”
Johan Nylander är frilansande Asienkorrespondent för Dagens Industri, CNN, Forbes, etc, baserad i Hongkong. Han är författare till bästsäljaren “Shenzhen Superstars – How China’s smartest city is challenging Silicon Valley.”