Lägre vinst för EY – “tar marknadsandelar”

EY Sverige ökade omsättningen med 11 procent till 6,5 miljarder kronor under det brutna räkenskapsår som slutade den 30 juni 2023. Det innebär en inbromsning från det mycket starka räkenskapsåret 2021-2022.

”Den högkonjunktur som många branscher upplevde under 2021 och fram till våren 2022 har ersatts av ett dystrare affärsklimat. Att en inbromsning var på väg anade nog de flesta, men att den skulle komma så snabbt och sammanfalla med fortsatt krig i Ukraina, inflation, ränteökningar och energikris anade knappast någon”, skriver EY-chefen Anna Svanberg i rapporten.

Enligt EY påverkade den sämre konjunkturen kunderna som införde kostnadsbesparingsprogram och genomförde färre transaktioner.

Trots det försämrade marknadsläget ökade EY faktureringen inom alla affärsområden utom transaktionsdelen SaT, som minskade med 4 procent. Störst tillväxt på hela 12 procent uppvisar konsultdelen, medan revision och skatt båda ökar med 8 procent.

Under samma period som EY växte med 11 procent redovisade den något mindre konkurrenten PwC en total tillväxt på fyra procent. PwC backade inom både skatt och konsultdelen (PwC särredovisar inte transaktionsrådgivning). Anna Svanberg anser att EY har tagit marknadsandelar i det tuffare affärsklimatet.

”Jag är övertygad om att vi har det som krävs för att fortsätta växa och ta marknadsandelar på ett hållbart sätt”, skriver hon.

En post som driver omsättningen är “fakturerade intäkter för underleverantörer och utlägg”, alltså underkonsulter som fakturerar EY, som sedan fakturerar slutkunden. EY vill inte ge några exempel på projekt som bidragit till att denna post ökat med 38 procent till 890 Mkr, men skriver att sådana uppdrag är “en del av vår breda tillväxtagenda”.

EY:s resultatet efter finansnetto backade dock från 1106 till 990 Mkr. Medelantalet heltidsanställda ökade däremot med drygt 200 personer under verksamhetsåret, från 2 910 till 3 135 medarbetare. Lönekostnaderna för räkenskapsåret ökade med 10 procent, alltså endast marginellt mer än antalet medarbetare. Den genomsnittliga arbetstiden per vecka anges till 40,4 timmar, en marginell nedgång från 40,6 under föregående verksamhetsår.

Vinsten efter skatt landar på 779 Mkr och styrelsen föreslår en utdelning på 873 Mkr, något mindre än i fjol. Räknat på 178 delägare blir det i snitt 4,9 Mkr/partner.

Det finns inga tecken på att EY, trots konjunkturavmattningen och den lägre vinsten, har ställt sig på bromsen. I slutet av sommaren meddelade HR-chefen Henrik Gradin att byrån tog in 478 nya medarbetare under augusti och september, alltså efter det nu offentliggjorda räkenskapsårets slut.

I april skrotade EY globala planer på att knoppa av konsultdelen, det så kallade Project Everest, vilket nämns kort i den svenska rapporten.

”EY arbetade under delar av räkenskapsåret med en strategisk genomgång av verksamheten för att dela upp verksamheten i två separata organisationer. Projektet avslutades under våren 2023 utan konsekvens då förutsättningarna för en uppdelning i alla avseenden inte ansetts fördelaktiga”, skriver byrån, utan att nämna några svenska kostnader eller arbetade timmar för projektet.

Anna Svanberg