Det är hysch-hyschet som är problemet

Det är inte så konstigt om Mazars vill låsa nya auktoriserade revisorer i två år efter att byrån stöttat dem med studieledigt m.m. för att kunna klara revisorsexamen. Om det är rimligt får andra bedöma. Att ett nettolöneavdrag om 50 000 kronor vid avhopp liknas vid de kriminellas ”gängbot” får tas på humorkontot.

Det som gör tvåårsregeln anmärkningsvärd är att Mazars inte ens vill bekräfta dess existens. Revisionsvärlden har inför publiceringen av texten om tvåårsregeln varit i tät kontakt med Mazars, utan att ha fått svar på grundläggande frågor:

• Har Mazars en tvåårsregel i anställningsavtalen?
• Stämmer det att tvåårsregeln plockas in i avtalet först när revisorn närmar sig examen?
• Är det rätt att de anställda uppmanas att inte nämna tvåårsregeln för kollegerna?

Det är inte tvåårsregeln i sig som är problemet, det är hemlighetsmakeriet och hysch-hyschet. Där ligger en parallell till de omdiskuterade kundskyddsklausulerna i auktoriserade revisorers anställningsavtal – förutom att båda klausulerna binder revisorn till arbetsgivaren. De flesta storbyråer har varit uppenbart ovilliga att försvara kundsskyddsklausuler offentligt. Endast PwC – och på senare tid Grant Thornton och FAR – har tagit debatten.

När Mazars vägrar svara på enkla frågor om sin påstådda tvåårsregel är det lika illa. Revisionsbranschen lider av alltför stor personalomsättning. Transparens om grundläggande villkor under karriärvägen kan vara ett sätt att minska den.

Martin Hammarström

Chefredaktör