Penningtvätt: ”Revisorer väljer ibland att titta åt andra hållet”
Magnus L Karlsson
Ett förhållandevis litet antal anmälningar om misstänkt penningtvätt inkommer till finanspolisen från revisorer – det var ett av ämnena som lyftes fram under Revisorsinspektionens seminarium Den framtida revisionen – företag som brottsverktyg och revisorns roll under onsdagen. Endast ett 20-tal anmälningar från revisorer inkommer till finanspolisen årligen. Ekobrottsmyndigheten och finanspolisen uppmanar revisorer att anmäla vid minsta misstanke av oegentligheter hos kund.
”Inrapporteringen från revisorer hade kunnat tusendubblas utan att det skulle vara ett problem. Som revisor kan man se att det är något konstigt med en kund, utan att veta exakt vad det är. Rapportera in, för vi kan sitta på information som man som revisor inte har tillgång till”, säger Magnus L Karlsson, analytiker på finanspolisen.
Även Anders Björkenheim, expert på ekonomisk brottslighet på den egna konsultforman Accessus, menar att det finns mycket kvar att göra i kampen mot penningtvätt.
”Jag säger inte att vi på den vita sidan är dåliga på det vi gör, men just nu är vi den förlorande parten i det här.”
Tomas Andersson, chef för den polisoperativa enheten på Ekobrottsmyndigheten, menar att revisorn fyller en viktig roll när det kommer till att bekämpa penningtvätt. Även han uppmanar fler revisorer att anmäla, även om man inte är säker.
”Det är ett otroligt stort samhällsproblem med penningtvätten. Det är det som möjliggör användandet av brottsvinsten. Vi ser hur otroligt viktigt revisorskollektivet är i den här typen av brottsbekämpning.”
Flera på seminariet vittnade om att det finns ett inneboende motstånd hos revisorer att anmäla sin kund. Samtidigt har revisorn ett samhällsansvar.
Anders Björkenheim
Anders Björkenheim anser att revisorer inte alltid gör tillräckligt för att motverka penningtvätten.
”Revisorer sitter ofta med hela facit framför sig, men väljer ibland att titta åt andra hållet. Jag anklagar ingen, men så är det”, säger han.
Tomas Andersson med flera lyfter dock fram att den största brottsligheten äger rum i bolag som saknar revisor. Han berättar att Ekobrottsmyndigheten jobbar hårt för att återinföra revisorsplikten, det vill säga att även mindre aktiebolag ska ha revisor. Anders Björkenheim menar dock att oavsett om det är önskvärt eller inte är det förmodligen politiskt omöjligt att återinföra revisorsplikten, som den såg ut när den avskaffades 2010. Till exempel föreslog Riksrevisionen nyligen ett förslag som inte vunnit politiskt gehör. Däremot tror både han och Tomas Andersson att en mellanväg hade varit konstruktiv.
”Vi ser en ökad brottslighet i bolag som inte har revisorer. Vi förstår den politiska agendan och den politiska verkligheten, men något lagom skulle ju vara bra”, säger Tomas Andersson.
Tomas Anderson avslutar med en uppmaning till revisorer om att inte dra sig från att anmäla misstänka oegentligheter.
”Fundera på hur hög tröskeln måste vara för att rapportera till Finanspolisen. Den är betydligt lägre än att anmäla brott.”
