Revisorer dubblar rapporteringen om misstänkt penningtvätt

I dagarna kom en ny rapport, nationella riskbedömningen avseende penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige 2020/2021. Den visar att Finanspolisen fick in 20 inrapporterade fall av misstänkt penningtvätt under 2019, vilket kan jämföras med sju fall året innan. Redovisningsbyråerna rapporterade in 19 misstänka fall, upp från 16 fall året innan.

”Jag tror att när man tänker penningtvätt så tänker man att någon exempelvis har stulit pengar och tvättar dessa genom att köpa en klocka, lämna in på den på en pantbank och genom det få ett kvitto på pengarna. Men det är mycket mer komplicerat än så”, säger Jessica Otterstål, jurist på Revisorsinspektionen som har varit med och tagit fram Nationell riskbedömning.

Redovisningsbyråer och revisionsbyråer är även inblandade i den här typen av olaglig verksamhet. Otterstål säger att mer komplicerade fall ofta handlar om att svarta pengar förs in i en verksamhet, där en revisor eller en redovisningskonsult anlitas i ett led att skapa en ”legitim fasad”. Men det kan också handla om att förskansa sig skattepengar. Hon ger ett exempel från 2020 där företag skapade en så kallad momssnurra genom att sälja mobiltelefoner och IP-telefoni för flera miljoner. Men där affärerna enbart genomfördes på pappret för att bolagen skulle få ut momspengar från staten. Något som enligt Skatteverket handlade om hissnade summor som 2–3 miljarder kronor. Den typen av avancerad penningtvätt bygger också på att inblandade aktörer endast ser en del av hela förloppet.

”Man brukar prata om hotaktörer, de som tvättar pengar, kriminella personer som vill få sina pengar tvättade. Om möjliggörare så som revisorer, redovisningskonsulter, panthandlare och spelbolag. Det kan vara fråga om en omedveten möjliggörare dvs. en person som inte vet om att de utnyttjas, eller en medveten sådan, exempelvis en person eller en näringsverksamhet som medverkar till penningtvätt genom att inte kolla så noga”, säger Jessica Otterstål.

Den nationella riskbedömningen lyfter att det finns en risk framför allt för redovisningskonsulter att vara ofrivilliga möjliggörare. Eftersom det inte är en skyddad titel ökar risken för oseriösa aktörer att vara verksamma inom bokföring och redovisning. Men även att företag i branscher som generellt är mer utsatta för ekonomisk brottslighet, så som bygg och restaurang, anlitar redovisningskonsulter för att skapa legala fasader och transaktioner.

”Man behöver ha mycket kunskap för att upptäcka oegentligheter. Vi kan konstatera att medvetenheten om detta har ökat, både om hur penningtvätt går till och vad man ska rapportera. Dessutom är tröskeln låg när man lämnar en rapport om en aktivitet eller transaktion, man anmäler alltså inte sin kund utan rapporterar en misstänkt aktivitet som sedan utreds”, säger Jessica Otterstål.

Länk till rapporten.

Foto: Revisorsinspektionen