Högskolor kritiska till nya utbildningskrav
dav
Nättidningen Realtid har gått igenom remissvaren för utbildningsreformen för revisorer, som klubbades av regeringen i slutet av maj och som träder i kraft om två veckor. Kritiken är svidande från en rad högskolor och universitet.
De nya reglerna möjliggör alternativa utbildningsvägar och att fördjupande kurser i redovisning och juridik ska kunna läras ut av exempelvis revisionsbyråerna själva – inte nödvändigtvis av högskola eller universitet.
Utbildningsreformen drivs på av Revisorsinspektionen, RI, och backas upp av branschorganisationen FAR. Enligt RI ska ändringarna bredda kompetensbasen men även höja utbildningens kvalitet. Visserligen välkomnas de flesta universitet en översyn och modernisering av utbildningsreglerna men enligt Realtids genomgång måste 10 av 12 svar bedömas som kritiska eller mycket kritiska.
Uppsala universitet har låtit professorn vid Företagsekonomiska institutionen och ordförande i Revisionsakademin, Fredrik Nilsson, skriva remissvaret.
Han fokuserar på de tre viktigaste förändringarna:
- att obligatoriska ämnen kan tillhandahållas av andra utbildare än universitet och högskola
- att både obligatoriska och icke obligatoriska ämnen prövas i revisorsexamen
- att kravet på ett visst antal högskolepoäng i företagsekonomi och juridik tas bort
Den första punkten “kan accepteras”, skriver Fredrik Nilsson, medan han när det gäller de två andra punkterna avråder från RI:s förslag.
Han anser att uppdelningen mellan obligatoriska och icke-obligatoriska ämnen skickar signaler om de icke-obligatoriska, som exempelvis informationsteknik, skulle vara mindre viktiga.
“… inkonsekvent att RI lyfter fram att förändringar inom IT bör föranleda förändringar i kraven på den utbildningstid och kompetens som en revisor ska ha och sedan föreslå att just detta ämne ska vara icke-obligatoriskt”, skriver Uppsala universitet i remissvaret, enligt Realtid.
När det gäller att slopa kravet på ett visst antal högskolepoäng i företagsekonomi och juridik tror Uppsala att det kan leda till otydlighet och i förlängningen en urholkning av revisorsrollen.
Högskolan i Gävle har skrivet ett ännu skarpare svar och menar att RI:s promemoria bör omarbetas. “Det är synnerligen svårt att acceptera promemorians argumentation kring utbildning”, skriver Högskolan i Gävle och ifrågasätter hur minskad akademisk utbildning samtidigt kan höja kvalitén.
Högskolan i Kristianstad har skrivit sitt svar på engelska och är enligt Realtid också mycket kritiskt. Man varnar för oönskade sidoeffekter av reformen och för intressekonflikter när man lägger ut mer ansvar på branschen i stället för akademin som man anser har en mer oberoende position.
Mälardalens högskola tycks vara mest positivt till RI:s promemoria i Realtids granskning. Högskolan ställer sig bakom förslagen. Visserligen finns en risk att breddningen av rekryteringsbasen “kan innebära en urholkning av generell ämneskompetens för framtidens revisorer”, men tror att detta ”kommer att hanteras av branschen”.
