“Vi måste vara mer intresserade av kundens affär”

Så blir redovisningskonsulten eller revisorn en vassare rådgivare.

En duktig revisor bör vara som en managementkonsult och affärsutvecklare åt kunden, anser KPMG-delägaren Sven Cristea. Han får mothugg av FAR:s förre generalsekreterare Dan Brännström, som tycker att framtidens revisor istället bör vara mer revisor.

Debatten om revisorns roll fördes vid en paneldiskussion på Hogias inspirationsdag i Stockholm under förra veckan, där även redovisningskonsultens roll som rådgivare avhandlades.

Deltagande i paneldebatten var Sven Cristea som är auktoriserad revisor och partner på KPMG:s Göteborgskontor med fokus på tillväxtbolag, FAR:s förre generalsekreterare Dan Brännström, Nina Bergman som är auktoriserad revisor och delägare på EY med ansvar för digitaliseringsfrågor i Norden samt Linda Maria Härsjö som driver redovisningsbyrå med bakgrund som auktoriserad revisor på KPMG.

Rådgivning idag och igår

Diskussionen inleddes med en tillbakablick av hur rådgivningsdelen inom branschen förändrats över tid. Dan Brännström inledde med att säga att rådgivning tidigare var ”ett kul komplement” snarare än en central del av uppgiften och att den i liten utsträckning var proaktiv.

”Vi hade inga koncept och inga verktyg. Vi tittade på varandra när en kund behövde hjälp och försökte komma fram till vem som kunde området bäst, satte ihop ett team och debiterade för nedlagda timmar. I efterhand inte så proffsigt. Nu måste återkommande rådgivning istället vara en produkt som prissätts utifrån värde, inte timmar, annars tappar branschen i lönsamhet.”

Nina Bergman understryker att det finns otroligt mycket att göra utöver att bara konstatera att man inte hittar fel och att kunden idag i högre utsträckning efterfrågar förbättringsåtgärder. Sven Cristea håller med och tycker att det är mycket trevligare att förebygga fel än att prata om vad som gått snett.

”Vi måste vara mer intresserade av kundens affär och vad som funkar och inte funkar”.

Vad ska redovisningskonsulten respektive revisorn göra?

Gällande vad redovisningskonsulten och revisorn ska ge råd om var panelen relativt enig om att konsulten har en mer djuplodande och verksamhetsnära roll medan revisorn gör punktinsatser och har ett mer övergripande angreppssätt.

Brännström tycker att man ska göra det man är bäst på och det man tycker är roligt. Han menar att redovisningskonsulten har en djupare kompetens på flera områden och kan olika praktiska aspekter såsom kontakt med myndigheter medan revisorn har en bredare kompetens som inkluderar bolagsstyrning, vilket han menar är en del av arbetet som borde utvecklas ytterligare.

Härsjö påpekar att redovisningskonsulten är mer involverad i bolagets löpande verksamhet och kan assistera i andra typer av frågor såsom teknikstöd, men säger också att nyckeln för en bra revisionstjänst ligger i hur konsult och revisor samarbetar.

Bergman påpekar att revisorns roll förtydligats över tid i takt med att nya regelverk tillkommit. ”Tidigare var revisorn mer involverad i transaktioner och skatteupplägg. Sådant får man inte ägna sig åt längre”, säger hon. Cristea understryker att det finns frågor där revisorn och konsulten konkurrerar men att det finns tillräckligt med jobb för båda för att det inte ska bli en osund konkurrens.

Revisorn kan bidra till företagets omvärldsanalys

Brännström säger att revisorn behöver bli duktigare på att tydliggöra värdet med revisionen. Frågor som varför revisionen utförs, vad som granskas och hur detta kan påverka företagets intressenter bör diskuteras med kunden.

”Alla bokslut som är rätt bidrar till tillit mellan företag, här kan branschen medverka till ökad stabilitet i en annars ganska så osäker värld”, säger han.

Dessutom tycker han att revisorn ska medverka till att företagen gör angelägen omvärldsanalys. Här skulle bättre analysverktyg med data om branscher och konjunktur kunna hjälpa till.

Cristea säger att detta är tydligt bland tillväxtbolagen som har särskilda utmaningar och där revisorn måste ta ett större ansvar och berätta om hur konjunkturen kan påverka bolag i en viss fas och bidra med insikter om vad andra bolag haft problem med. ”Jämfört med redovisningskonsulten jobbar revisorn bredare och med fler ’case’, vilket gör att han eller hon kan ha värdefull input i verksamhetsstyrningen. Det som är problematiskt för revisorn är oberoendefrågor samt hur man ska ta betalt. Det handlar mycket om att jobba med paketering där vi sätter ett pris beroende på vad vi anser värdet vara snarare än timmarna vi lägger. Men där priset inte är baserat på vad kunden tjänar”.

Vad kan branschorganisationerna göra?

Härsjö tror att branschorganisationerna framförallt kan vara ett stöd för mindre byråer som inte själva har resurser att göra egna omvärldsanalyser eller ta fram nya metodiker. Och att de kan vara ett stöd i att ta fram tekniker för kvalitetssäkring. Brännström menar att rådgivningen måste utvecklas på marknaden men att organisationerna kan bidra genom att ”spana på framtiden, heja på och utbilda”. Cristea tycker att de kan hjälpa till att navigera i det lite osäkra landskapet som rör vad revisorn får och inte får göra – att sätta den bortre gränsen för revisorns paketering av rådgivningen.

Revisorn som managementkonsult?

Brännström vänder sig mot Cristeas förslag om att revisorn ska bli mer av en managementkonsult, istället tycker han att revisorn ska bli mer revisor och våga ställa de tuffa frågorna. Han tycker inte att revisorn behöver kopiera andra yrkesroller.

Cristea säger att det beror på vilken etikett man sätter och att det handlar om att revisorn behöver en bredare palett för att kunna ställa rätt frågor. ”Det är snarare vad man gör än vad man kallar det som är intressant. Revisorn behöver en större koppling till affären idag. Man måste ha ett intresse för affären för att kunna ställa rätt frågor. I takt med att redovisningen blir mer digitaliserad riskerar revisorn att också bli det, då behöver man en kompetens bortom det rent tekniska för att bli en bra revisor. En duktig revisor har ett inslag av både managementkonsult och affärsutvecklare”, menar Cristea.

Hur framtidssäkras byråernas verksamhet?

Vilka tjänster för redovisningskonsult respektive revisor kommer vara värdeskapande i framtiden? Bergman säger att hon i rollen som revisor tittar på transaktionerna men också ser verksamheten bakom. ”En viktig input framöver blir hur man som revisor kan hitta brister och möjligheter att effektivisera verksamheten”, säger hon. Cristea tror att revisorns roll kommer bli mer verksamhetsdriven i takt med ökad automatisering. Och att det blir viktigare att se till vad som saknas och sätta det i relation till verksamheten. Det är vad som inte finns på plats som ofta är det kritiska, menar han.

Härsjö säger att det är viktigt att se till att det finns människor där de behövs i takt med att de repetitiva momenten i redovisningen blir alltmer automatiserade. ”Man framtidssäkrar byrån genom att titta på vilka flöden som går att automatisera, samtidigt ska man ha stor respekt för var det behövs människor”.

Brännström menar att tjänster kopplade till företagens hållbarhetsarbete erbjuder stora möjligheter, han lyfter också upp frågan om ingångslöner som en kritisk faktor för framtidssäkring. ”Det är alldeles för stor skillnad i ersättning mellan nyanställda och delägare. Lönerna till nyanställda måste höjas och ledarskapet utvecklas för att duktiga personer ska söka sig till branschen och dessutom stanna kvar. Den modell som nu finns är passé.”