Det finns knappast något som slår en riktigt bra dammsugare. Och då menar jag inte dammsugare man städar med utan som man kan avnjuta när man fikar. En punschrulle alltså, eller vardagligt benämnd dammsugare.
Jag älskar en riktigt bra dammsugare. Med det där perfekt välavvägda innehållet, smakerna och konsistensen som ger den där vidunderliga fikaupplevelsen, ja lyckoruset närmast.
Det finns många olika varianter av dammsugare – hos de flesta caféer förstås och i butikernas hyllor med fikabröd men även möjliga att köpa via distanshandel, t ex via försäljning av skolklasser och idrottsföreningar.
De mängdtillverkade sorterna kan vara helt okej tycker jag. ”Man vet vad man får” liksom. Egentligen ingen större upplevelse, egentligen inte jättegoda – men okej ändå. Man förstår ju att de masstillverkats och att man ansträngt sig för att hålla nere produktionskostnaderna. Men att storproducenten ändå förstått att produkten i vart fall måste vara tillräckligt bra. En standardprodukt, en produkt som fyller sitt syfte genom sin tillgänglighet, med en kvalitetsnivå som kan accepteras och ett pris som de flesta tycker är okej att betala. Någon storproducent lyckas höja sin produkt över standardnivån och får kanske till en kvalitetsdammsugare eller lyxdammsugare. Men det är svårt att komma ifrån att det ändå är just en masstillverkad produkt. Så om en storproducent skulle lyckas sticka ut kan det ge ett rejält övertag gentemot andra storproducenter.
På caféer kan man få fantastiska upplevelser – magiska dammsugare gjorda för hand med yrkesskicklighet och kärlek. Som den dammsugare som är min personliga favorit, en unik dammsugare där man använder en liten nyans päronsmak och där man elegant binder ihop marsipanen med ett tunt lager grädde. Och med något ljusare innehåll än de flesta dammsugare och en något mjukare konsistens. Jag blir lycklig varje gång jag besöker detta café och antingen fikar på plats eller tar med mig några (ja, jag erkänner att jag gärna äter mer än en åt gången) dammsugare hem.
Men även på caféer stöter man på de masstillverkade dammsugarna. Då blir man besviken. Riktigt besviken. Då förvandlas ”man vet vad man får” till känslan av att bli lite blåst på konfekten. Här finns ju verkligen möjligheten att ge kunden det lilla extra, den uppmärksamhet varje kund förtjänar, leverera en produkt som sticker ut och är unik och som ger kundtrohet och gott rykte.
Jag tänker på redovisningsbyråernas tjänster på samma sätt som jag tänker på dammsugarna. Det är den unika dammsugaren som kunderna vill ha, den som man är villig att betala för och som man vill fortsätta köpa. Det är den man kommer ihåg och som man berättar om för sina vänner.
De mindre och medelstora redovisningsbyråerna har en enorm möjlighet att vara unika och att knyta kunderna till sig genom fantastiska upplevelser. Personlighet, omtanke, relationer, kundspecifik kompetens, osv. Man har verkligen förutsättningar för att leverera den unika dammsugaren. En utmaning är att kunna göra detta genom effektiva processer för att hålla nere arbetsmängden och kostnaderna. En annan utmaning är att kunna ta rätt betalt, dvs så bra betalt den unika dammsugaren förtjänar.
De stora byråerna brottas med mängdleveranserna. Fabrikstillverkade standard-dammsugare som ändå måste hålla en rimlig nivå. Här gäller det att lyckas kombinera den stora byråns fördelar med den lilla byråns fördelar. Dvs lyckas få till en tajt kundrelation med personlig rådgivning osv och samtidigt nyttja den stora byråns skalfördelar och möjlighet att ha både bred och djup inom byrån. Att förvisso leverera ett grundutbud av standard-dammsugare, men att dessa är tillräckligt goda. Och att samtidigt ha förmåga att när det behövs, även leverera en lite mer unik dammsugare till de kunder som verkligen uppskattar detta och som är villiga att betala.
Ulf Bokelund Svensson, VD Björn Lundén AB
Åsikterna i artikeln är skribentens egna. Du kan diskutera i kommentarsfunktionen nedan. Vill du också skriva i Revisionsvärlden? Mejla
