Den 1 januari sänktes kravet på lägsta registrerade aktiekapital till 25 000 kr. Förra gången kravet på aktiekapital halverades, 2010, ökade antalet aktiebolag i Sverige kraftigt. Antalet har under denna tioårsperiod nästan fördubblats och ligger idag på ca 600 000 bolag. I och med sänkningen till 25 000 kr kan vi nog förvänta oss en fortsatt kraftig ökning av antalet bolag de närmaste åren. Varför stanna vid 25 000 kr?
I 18 EU-länder kan man bilda ett aktiebolag utan aktiekapital eller med endast 1 euro (eller motsvarande). Så varför valde Sverige ”mellanmjölksnivån” 25 000 kr? I sitt förslag framhöll regeringen att ett lägsta krav på aktiekapital är viktigt då det innebär ett borgenärsskydd och en spärr mot oseriöst och ogenomtänkt företagande. Betydelsen av skyddet minskar förstås när miniminivån för aktiekapitalet sänks.
Kan man egentligen prata om ett ”skydd” vid en så låg nivå som 25 000 kr? Jag tänker att tämligen omgående efter att bolaget bildats är ju skyddet rejält urholkat – när företaget betalat bolagsbildningskostnaderna och de första utgifterna för t ex marknadsföring, lokalhyra eller förbrukningsinventarier som mobil eller dator, ja då är en betydande del av ”skyddet” puts väck.
Orimligt med oförändrade regler om kontrollbalansräkning
Reglerna om likvidation vid kapitalbrist innebär att när mer än halva aktiekapitalet har förbrukats, ska man genast upprätta en kontrollbalansräkning (KBR) och att man därefter har åtta månader på sig att återställa aktiekapitalet. Om bolaget inte uppfyller reglerna och villkoren kring dessa, uppkommer personligt betalningsansvar för bolagets skulder och förpliktelser.
För ett aktiebolag med 25 000 kr i registrerat aktiekapital går gränsen vid en förlust på (förbrukat aktiekapital med) 12 501 kr. För många bolag inträffar detta sannolikt redan dag 1 eller 2 med tanke på kostnader för bolagsbildning samt inköp som krävs för driften av verksamheten. Enligt min mening är det inte rimligt att vi har en sådan lagstiftning. Självklart borde reglerna om personligt ansvar och kontrollbalansräkning slopats som en följd av sänkningen av aktiekapitalet? Framöver kan vi få se en uppsjö av processer där det personliga betalningsansvaret prövas för alla nyföretagare som inte har koll på det krångliga regelverket.
Skapar en blomstrande konsultmarknad
Hade Sverige valt att direkt gå ned till bara 1 euro eller motsvarande som lägsta registrerade aktiekapital hade sannolikt reglerna om kontrollbalansräkning och personligt ansvar framstått som så absurda att de avskaffats. Nu ställer jag mitt hopp till snabb tillnyktring i form av en tilläggslagstiftning om slopade KBR-regler. Tills detta eventuellt sker blir det en blomstrande konsultmarknad för landets redovisningskonsulter – vart och vartannat bolag måste ju regelbundet upprätta eller i vart fall kontrollera om de är skyldiga att upprätta kontrollbalansräkning!
Ulf Bokelund Svensson, vd, Björn Lundén
Detta är en gästkrönika. Vill du också skriva en krönika i Revisionsvärlden? Mejla [email protected]!
En minimigräns är ju just en sådan. Aktiekapitalet bör ju anpassas till den verksamhet som ska bedrivas. Vill man bara satsa 25.000 kr så får man ju ta den risken som det innebär. Här måste ju vi som konsulter ge vettiga råd. Finns ju många bolag som inte kommer ikläda sig en enda skuldkrona. Varför ska dom satsa 50.000 kr eller mer?