Ny bok vill hjälpa revisorer att undvika disciplinnämnden.
Auktoriserade revisorn Bertil Oppenheimer på BDO har tillsammans med kollegan John Osser gått igenom alla disciplinärenden hos Revisorsnämnden, RN, mellan december 2012 och juni 2016. Resultatet är en ny bok Revisorsnämndens praxis (Jure Förlag), där författarna refererar och kommenterar alla dessa 145 ärenden.
”Bakgrunden är att jag själv är varnad två gånger av RN, det är ingen lek. Med den här boken vill vi hjälpa andra revisorer så att de slipper hamna i disciplinnämnden”, säger Bertil Oppenheimer.
I boken har författarna dessutom kategoriserat ärendena för att visa vilken typ av förseelse som oftast hamnar i disciplinnämnden.
”De flesta av RN:s ärenden gäller bristande dokumentation och svaga revisionsbevis, men även att man inte kollat varulagret är ett vanligt fel”, säger Bertil Oppenheimer.
I boken påminner ni om att auktoriserade revisorer förväntas hålla koll på Revisorsnämndens praxis. Gör revisorerna det?
”Det är säkert olika. Förr var det lättare, då skickade FAR regelbundet ut sammanställningar av disciplinärenden till medlemmar, och Revisorsnämnden gav ut en bok en gång om året. Idag hänvisas man till RN:s hemsida och FAR:s kommentarer. Det är också ett skäl till att vi skrev boken”, säger Bertil Oppenheimer.
Han välkomnar att FAR på senare tid för en öppen debatt med RN om
disciplinärendena. RN-chefen Per Johansson, som tillträdde i våras, vill korta handläggningstiderna och har bland annat skrivit att ”beslut ska vara enhetliga och uppfattas både som mer förståeliga och rimliga”.
”Det verkar som om RN tar till sig en del av FAR:s kritik”, konstaterar Bertil Oppenheimer.
Han tycker också att det är viktigt att FAR driver debatten med RN eftersom det kan vara svårt för enskilda revisorer att kritisera RN ”utan att kanske känna en risk för efterföljande tråkiga reprimander av olika slag”.
Ska jag läsa det som att revisorer inte vill kritisera RN av rädsla för att själva bli granskade extra hårt?
”Det kan jag inte uttala mig om generellt. Men jag kan för egen del säga att jag känt den oron, befogad eller inte”, säger Bertil Oppenheimer, som två gånger är varnad av RN.
Ena gången gällde det börsnoterade it-bolaget Daydream, där bolaget gjorde en goodwillnedskrivning för ett dotterbolag. Där tyckte RN att Oppenheimer mer borde ha ifrågasatt värderingen av dotterbolaget. Daydream blev senare rättssak efter att en kapitalförsäkringstagare som ägde aktier i Daydream stämde Oppenheimer och BDO. De senare vann till slut i Högsta domstolen, i den så kallade BDO-domen.
Den andra varningen gällde ett värderingsuppdrag som Oppenheimer utförde, vid sidan av två revisionsuppdrag. Det handlade om en tilläggsköpeskilling som inte skulle behöva betalas ut i en affär mellan två bolag, som båda var Oppenheimers revisionsklienter. RN tyckte att värderingsuppdraget borde ha lämnats till någon annan då det hotade Oppenheimers oberoende i båda bolagen.
Var det självklart för dig att ha med dina egna disciplinärenden i boken?
”Ja, jag och min kollega John Osser har inte gjort någon åtskillnad, vi vill ha med allt. Dessutom är båda mina ärenden intressanta case. BDO-målet är viktigt inte minst för det senare blev en friande dom i Högsta domstolen”, säger Bertil Oppenheimer.
Det finns några fall där RN fäller och domstolar senare friar, Kraft & Kultur-målet är ett aktuellt sådant. I vilket utsträckning lutar sig domstolarna mot RN i processer mot revisorer?
”Det är en oerhört aktuell fråga. Det har varit litet olika med det. Jag anser att Kraft & Kultur-domen i tingsrätten är en läsvärd tolkning av begreppet god revisionssed, som enligt förarbeten ytterst bestäms av domstol. Tingsrätten gör i domen en annan tolkning än Revisorsnämnden. Det ska bli intressant att se vad hovrätten säger, domen är ju överklagad”, säger Bertil Oppenheimer.
