Därför bör branschen berätta varför revision är viktigt.
På Revisonsvärlden seminarium Avspark 2023 fördes en diskussion kring bristen på kvalificerad personal. År 2010 fanns det 4 000 kvalificerade revisorer i Sverige – 2023 är vi nere på strax under 3 000. Per Johansson, chef för Revisorinspektionen, oroar sig för att revisorer lämnar yrket.
”Tyvärr ser vi en trend att många lämnar yrket, speciellt kvinnor. Denna grupp är viktig för framtiden. Advokatbranschen ligger också illa till. Vi måste skapa en större attraktivitet till att arbeta i vår bransch. Vi måste även öka jämställdheten.”
Katarina Roddar, HR-direktör på PwC Sverige, anser att revisionsbranschen måste bli bättre på att förklara vad den står för och varför den är viktig för samhället.
”Vad är revision idag och i framtiden? Det går helt enkelt inte att automatisera och digitalisera bort vare sig ekonomen eller revisorn. Det är inget utdöende yrke. Vi bidrar till ett högre syfte och en samhällspåverkan. För att visa detta måste vi bli bra ”storytellers” och göra det känt vad vi kan bidra med. Framtidens revision måste attrahera både nya kunder och nya medarbetare.”
Byråer konkurrerar med hela övriga näringslivet om ekonomerna. SCB:s Arbetskraftbarometer som gjordes för ett år sedan visar att 30 procent av arbetsgivarna uppger en brist på nyutexaminerade ekonomer och 55 procent uppger att det är en brist på erfarna ekonomer. Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef vid Almega, säger att nästan alla tjänsteföretag har samma problem som revisions- och redovisningsbranschen.
”Vi har ett allmänt problem med kompetensbrist i Sverige. Paradoxen är att vi även har en arbetslöshet på 7 procent. Den nivån är för hög”, säger han och fortsätter:
”Arbetslösheten borde ligga på 3,5 procent då det alltid finns personer som har svår att komma ut i arbetslivet eller som är mellan olika anställningar. Vi har då ca 3,5 procent som är en strukturell arbetsbrist.”
Han anser att politiker måste se till att det lönar sig att utbilda sig och att ett högre antal elever klarar att ta sig in på gymnasiet.
”Vi kan inte heller värdera kunskaper inom hemkunskap lika högt som kunskaper inom matematik, vilket vi gör idag”, säger Stefan Koskinen.
Skribent Annica Kämpe
