Oseriöst när Avanza drar tillbaka årsredovisning

Den 22 februari meddelade Avanza att man drar tillbaka den årsredovisning som publicerades den 21 februari. Det skedde med hänvisning till en sanktion på 35 miljoner kronor som Finansinspektionen (FI) beslutade om 20 februari och som Pensionsnyheterna rapporterade om.

Att dra tillbaka en redan publicerad årsredovisning är mycket ovanligt. Så pass ovanligt att det nästan aldrig händer – annat än för riktiga skumraskbolag. Men det finns fler märkligheter i allt detta.
Finansinspektionens kritik mot Avanza var mycket kraftig. Tillsynsärendet har pågått sedan 2017. Det gör det svårt att förstå hur Avanza tänkte. Avanza är börsnoterat och måste följa noteringsreglerna. Det verkar som om Avanza brutit mot dem genom att inte ge information om att ett tillsynsärende pågått. Informationsreglerna är till för att alla investerare ska få samma information om hur bolaget mår så att det inte ska vara möjligt att handla på insiderinformation som bara vissa, exempelvis de som sitter i styrelsen, har.
I det här fallet är det inte bara storleken på sanktionsbeloppet som är problematiskt. Finansinspektionen fokuserar på att Avanza Pensions styrelse, ledning och kontrollfunktioner inte var kompetenta nog att sköta ett livförsäkringsbolag.
FI övervägde till och med att dra in Avanza Pensions tillstånd, vilket hade fått ännu större konsekvenser än sanktionsbeloppet. Detta är så pass allvarligt att informationen om tillsynsärendet förtjänar en särskilt framskjuten plats i årsredovisningen.
Det har den inte fått. Årsredovisningen är full med marknadsföringsbudskap, såsom att Avanza har nöjda kunder, att Avanza lanserar en ny fond, att Avanza höjer kreditbeloppet, att Avanza blir årets bank, eller att Avanza vill göra det lättare att flytta pensionskapital till Avanza eftersom det tog hela tre månader för nytillträdde vd:n att flytta sin pensionsförsäkring till Avanza.
Det står ingenstans om att Avanza svarar på Finansinspektionens frågor om intern kontroll och styrning eller att Avanza riskerar en kraftfull sanktion för att ha brutit mot de mest grundläggande bestämmelserna i försäkringsrörelselagen.
Finansinspektionen nämns på hela 24 ställen i årsredovisningen. I 23 fall nämns bara hur väl Avanza uppfyller Finansinspektionens krav. Det är likadant med regelverk som nämns på 47 ställen i årsredovisningen. I samtliga fall handlar det om att de gör att Avanza hamnar i ett bättre läge med nya regelverk eller att regelverken behöver skärpas ytterligare.
Hur vore det med att Avanza började tillämpa de regelverk som finns? Finansinspektionens beslut nämns på ett enda ställe, i not 39 långt ned i årsredovisningen som rör händelser efter årets slut. Inte ens där beskrivs särskilt noggrant vad det var som hände eller hur Avanza ska lösa sina interna problem. Hanteringen är nonchalant, både mot Avanzas ägare och mot Avanzas kunder.
Avanzas beslut om att dra tillbaka sin årsredovisning med hänvisning till redovisningsstandarden IAS10, som reglerar händelser efter rapportperiodens stängning, är i bästa fall tveksam och i sämsta fall ytterligare ett brott mot regelverken.
IAS10 anger att om det efter rapportperiodens slut blir uppenbart att något inträffat i rapportperioden, ska det tas med i årsredovisningen och det finns då möjlighet att dra tillbaka årsredovisningen och göra om den.
Men något har gått fel här. Finansinspektionens beslut meddelades den 20 februari och det är inte förrän beslutet kom, som det kan påverka redovisningen. Och uppenbarligen har styrelsen dagen efter ändå beslutat om att publicera årsredovisningen – trots att denna information var känd.
Redovisningsreglerna är tydliga: om det är mer än 50 procents sannolikhet för att en händelse inträffar ska den tas med i redovisningen till sitt fulla belopp, medan den inte alls ska tas med om sannolikheten är mindre än 50 procent.
Avanza har varken tagit med risken för en sanktion under 2017 eller 2018. Avanza måste därmed ha gjort bedömningen att det var mindre sannolikt att det skulle bli en sanktion när tillsynsärendet var avgjorts. När sanktion väl utdelats är det dock 2019 års resultat som ska påverkas och det finns ingen anledning att retroaktivt riva upp bokslutet.
I korthet borde alltså Avanza ha upplyst om att det pågick ett sanktionsärende och att det kunde leda till olika konsekvenser, såsom penningsanktion eller indraget tillstånd.
Om Avanza hade bedömt att det var risk som var mer än 50 procent sannolik skulle Avanza också ha reserverat ett belopp i redovisningen för 2017 och 2018 medan Avanza inte behövde reservera något belopp om det var lägre sannolikhet än så. Fortfarande är det nödvändigt att informera om att tillsynsärendet pågick och att det fanns risk för en sanktion.
När Avanza nu väljer att dra tillbaka sin årsredovisning, är det troligt att Avanza återigen bryter mot regelverket. IAS10 ger inte stöd för att kunna dra tillbaka en redan publicerad årsredovisning, särskilt som Avanza tidigare inte bedömt att det förelegat någon sannolik risk för ett sanktionsbeslut. Antingen gjorde man fel förut, eller så gjorde man det nu. Eller så gjorde man det vid båda tillfällena.
Vad kan det då bero på att Avanza gör så här? För det första kan man konstatera att det inte finns många i styrelsen som har någon koll på de regelverk som styr finansiell verksamhet och definitivt inte redovisning i försäkringsbolag. Det kan således vara ren och skär okunskap. Det kan också bero på att Avanza anser att det är bättre att ta eländet under ett redan passerat år. På det sättet blir det ju inte en snackis när årsredovisningen för 2019 ska presenteras om ett år.
Problemet är återigen att det inte är fritt val. Regelverken finns och måste följas. Den senaste händelseutvecklingen är bara ytterligare ett exempel på att man försöker vara smart affärsmässigt men inte har så stor ambition att följa reglerna.
Det kan ju också bero på ren och skär girighet. Med ett P/E-tal på 33, innebär ju ett sanktionsbelopp på 35 miljoner kronor en ganska kraftig påverkan på börskursen, drygt en miljard kronor. Sanktionsbeloppet i sig bleknar i den jämförelsen. Då är det ju mycket trevligare att inte ha den skuggan över bolaget inför kommande år utan låtsas att det nog mest var en olycksalig slump.
Det är ju någonstans möjligt att förstå, även om det inte går att ursäkta, ägarnas och styrelsens bevekelsegrunder. Då är externrevisorns insats mer svårförståelig. Hur kan det komma sig att externrevisorn inte har förstått att tillsynsärendet behöver kommuniceras, både när det blir känt internt och via årsredovisningen? Och hur kommer det sig att externrevisorn glatt skriver under årsredovisningen utan att ge någon antydan om att detta pågår? Och hur kommer det sig att externrevisorn inte motsätter sig en felaktig tillbakadragning av årsredovisningen när den väl publicerats?
För Avanza Pension är det här allvarligt. Hur seriöst är det att Avanza påstår sig ha fixat problemen om man nu möjligen skapar ännu värre problem?
Mikael Nyman, chefredaktör Pensionsnyheterna
Texten publiceras med tillstånd från Pensionsnyheterna

RV:s kommentar. Avanza revideras av PwC, med tunga delägaren Helena Kaiser De Carolis som påskrivande. Hon tog över i fjol efter kollegan Catarina Ericsson. Avanzas vd Rikard Josefson uppger till Revisionsvärlden att han inte har något att invända mot samarbetet med PwC och att det saknas koppling mellan FI-utredningen och skiftet av påskrivande revisor.

Redaktionen

red@revisionsvarlden.se

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *