Momssystemet ger staten årligen mycket stora skatteintäkter, och det är de momspliktiga företagen som gör jobbet åt staten – som ett slags skatteindrivare och administratörer. Man lägger på utgående moms på sina fakturor och redovisar momsbeloppen momsdeklarationer och levererar in pengarna till Skatteverket (efter avräkning av ingående moms förstås).
De flesta företag använder faktureringsmetoden och måste därmed ofta betala in momsen i förväg, dvs innan kunderna betalat fakturorna. Dvs företagen agerar inte bara administratörer utan även bank åt staten – med räntefri utlåning som lök på laxen.
Men är det lika illa för alla momspliktiga företag? Nej, momssystemet har undantagsregler för vissa situationer då omvänd moms ska gälla. Då slipper säljaren lägga på utgående moms och slipper tära hårt på likviditeten genom att betala in momspengar till Skatteverket. Istället redovisar köparen både utgående och ingående moms i sin momsdeklaration, vilket normalt blir ett nollsummespel för köparen och alltså ingen belastning alls ekonomiskt.
När omvänd moms gäller behöver inga momspengar skickas mellan företagen och staten slipper riskera skatteförluster pga konkurser, fusk och bedrägerier. Ingen ingående moms som lyfts utan att motsvarande utgående moms redovisas. Till skillnad från när skurkaktiga säljare struntar i att betala in sin utgående moms utan försätter sina bolag i konkurs med stora momsskulder.
Finns det någon nackdel med omvänd momsskyldighet? Nej, egentligen inte. Det finns argument som brukar släpas fram, men de är inte hållbara sett till helheten och i jämförelse med fördelarna. Men varför tillämpar vi då inte omvänd moms i alla lägen? Ja, det har jag undrat länge – och ställt frågor till Finansdepartementet mer än en gång. Kan det vara så att politikerna och tjänstemännen inte förstår hur momssystemet slår i praktiken, att de står för långt från verkligheten?
Omvänd moms används i vissa fall för att förenkla (internationella transaktioner med varor och tjänster eller när utländska företag verkar i Sverige utan fast etableringsställe). Det är ju toppen. Sånt blir man glad av – interna undantag i Sverige men också mellan olika länder för att förenkla för företagen.
Men i andra fall är skälet till omvänd moms ”negativt” – för att staten ska förlora mindre skatteintäkter pga momsfusk och momsbedrägerier. Det handlar om skrot, guld och byggtjänster. Man låter alltså de hårda och belastande momsreglerna fortsätta gälla för alla hederliga och hårt kämpande företagare, medan man inför de förenklande och mindre likviditetsbelastande reglerna om omvänd moms för potentiella fuskbranscher och potentiella fusksituationer. Hur känns det på en rättviseskala?
Och hur mycket trassel blir det inte i praktiken när vissa transaktioner särregleras på det här sättet, vad exakt är egentligen skrot, guld och byggtjänster när det handlar om omvända moms-regler? Hur många redovisningskonsulter och revisorer har inte slitit sitt hår i försöken att hjälpa sina klienter att reda ut detta för att försöka göra rätt och inte hamna i klammeri med Skatteverket?
Senaste tillskottet från 1 januari 2021 är omvänd moms vid ”grossisthandel” med mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer. Men inte generellt utan bara i vissa fall – bara om en viss faktura är på över 100 000 kr och bara vid försäljning mellan företag (grossistförsäljning kan vi väl kalla det).
Okej….tänker ni nog nu. Men om man fakturorna är på t ex 99 000 kr vardera då? Ja, på det säger lagstiftaren såhär: ”Enligt riksdagen finns det i och för sig en risk att fakturor delas upp på flera för att hamna under tröskeln, men denna risk finns oavsett tröskelvärde så några speciella regler för denna situation införs inte.” Jamen, varför ha ett tröskelvärde överhuvudtaget då? Om jag nu säljer t ex mobiltelefoner till andra företag så blir det väl inte enklare att hantera omvänd moms på bara vissa fakturor istället för på alla fakturor. Tänker jag, men tydligen inte politikerna som stiftar våra lagar.
Och vad är egentligen en mobiltelefon? Till synes en enkel fråga med ett enkelt svar. Men med erfarenhet från reglerna om byggtjänster, guld och skrot så inser man snabbt att inget är så som det synes vara. Så nu kände sig politikerna nödgade att definiera ”mobiltelefon” för att vi ska förstå och göra rätt:
”Med mobiltelefoner menas apparater som har tillverkats och anpassats för användning i ett auktoriserat nät och på särskilt angivna frekvenser, oberoende om de har någon annan användning eller inte. Det innebär att även vissa klockor kommer att omfattas, så kallade smartwatches som har mobilfunktion. Walkie-talkies, stationära telefoner eller mobiltelefontillbehör som säljs separat, som exempelvis laddare eller mobilskal, omfattas inte.”
Ja, jösses. Varför inte bara införa regler om omvänd moms för alla transaktioner mellan momsregistrerade företag och organisationer/personer? När du har ett VAT-nummer, ja då får du en momsfri faktura och redovisar själv utgående och ingående moms. Det blir rättvisare, enklare, mindre kostsamt och ger mindre risk för förlorade skatteintäkter.
Ulf Bokelund Svensson, VD och skatteexpert på Björn Lundén AB
Åsikterna i texten är författarens egna. Vill du också skriva en krönika i Revisionsvärlden? Mejla oss!
Detta har jag hävdat i så många år!
Dan Brännström och jag var helt överens om detta, och FAR utsåg detta mitt förslag till vinnare bland förenklingsförslag då en gång.
Skriftväxling följde med flera momsexperter som slutligen drämde till med att det inte var förenligt med EU-direktiven. När jag svarade att vid handel inom EU tillämpar vi ju redan omvänd momsskyldighet, men då fick jag inga fler svar. Underbart att någon vågar ta upp frågan igen, och påpekar det orimliga i hanteringen, som ju dessutom bara blir alltmer krånglig. Hoppas nu verkligen att fler inser det vettiga i detta.
Solveig Turunen
Revisionfirman Solitär
Kloka synpunkter! Detta är en ju inneboende brist i vårt momssystem och något som kriminella har nytta av vid karusellhandel och liknande bedrägerier. När man tänker på saken är det ju lite “hål i huvudet” att moms ska behöva debiteras i alla led. Kanske är dags att överväga något i stil med retail sales tax där skatten endast tas ut i sista ledet? Det hade troligen sparat in mycket administration och kontrollinsatserna från myndigheternas sida hade kunnat koncentreras. Ett bärande argument för det europeiska momssystemet var ju att det skulle vara svårare att försnilla skatten på hela mervärdet, men som det ser ut idag är frågan om det verkligen är värt det.