Rapport mot rapport i riksdagen

Sju år efter att revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag går meningarna vitt isär om reformens effekter. Det stod tydligt när revisionsplikt diskuterades vid ett seminarium i riksdagen under torsdagen. Bakgrunden till seminariet var Riksrevisionens uppmärksammade rapport som släpptes i december och som föreslår att revisionsplikten för små aktiebolag bör återinföras. Förslaget har mötts av massiv moteld från näringslivet, bland annat i form av debattartiklar i Dagens Industri, se tidigare artikel.

Riksrevisionens rapport har underrubriken ”- en reform som kostar mer än den smakar”. Rapporten slår fast att den slopade revisionsplikten visserligen haft ett par positiva effekter. Dels sparade bolagen som valde bort revision i snitt cirka 10 000 kronor om året. Dels konstaterar riksrevisionen att priset på revisionstjänster stagnerat efter reformen, vilket gynnat de bolag som köper revision. Att prispressen slagit hårt mot revisionsbranschen tycks myndigheten ta lätt på.

Rapporten visar att aktiebolag som valt bort revisionen haft en långsammare ökning av nettoomsättning och personalstyrka. Både jämfört med sig själva innan revisionsplikten togs bort och jämfört med bolag som behöll revision. Riksrevisionens rapport ställdes på seminariet emot en annan studie som gjorts av Sven-Olov Daunfeldt, forskningschef på HUI Research som ägs av Svensk Handel. Hans studie har utvärderat samma reform, men kommit till helt andra slutsatser än Riksrevisionen. I HUI:s studie ökade de företag som valde bort revision antalet anställda med 0,39 procent. Det motsvarar 1830 jobb.

”Resultaten i Riksrevisionens rapport skiljer sig ganska mycket från våra. Problemet med deras tillvägagångssätt är att de jämför företagen som valde revision jämfört med de som inte valde revision. Det finns en mycket sannolik förklaring till att vissa företag valde revison – de hade ambitionen att växa och visste att de ändå snart skulle behöva revision”, säger Sven-Olov Daunfeldt på HUI Research.

Förklaringen till de olika resultaten tycks vara att de tillämpat olika metoder. Man skulle kunna misstänka att HUI-studien är näringslivets försök att skjuta Riksrevisionens rapport i sank, men Daunfeldt uppger att han startade sin studie innan Riksrevisionens rapport presenterades. Studien uppges vara initierad av forskarna på HUI och finansierad av Svenskt Näringsliv. Riksrevisor Helena Lindberg var på plats i Riksdagen och kände sig trygg med att hennes rapport är gjord enligt ”konstens alla regler”.

”Utan att vi ska förlora oss i metodfrågor kan jag konstatera att vår granskning tar ett bredare grepp. HUI förmår inte hitta jämförbara företag som håller hela vägen, så som jag ser det”, säger Helena Lindberg.

Vid seminariet gjordes även internationella jämförelser. Länder som Tyskland, Storbritannien och Nederländerna utnyttjar EU:s tillåtna gränsvärden maximalt. Det innebär att företag i dessa länder med 8 miljoner euro i nettoomsättning, 4 miljoner euro i balansomslutning och 50 anställda undantas från revisionsplikten.

“Det är märkligt att Riksrevisionen inte gör en internationell jämförelse. Det är inte särskilt sannolikt att det förekommer en omfattande brottslighet utan kontroll bland företagare i Tyskland och Storbritannien. För att vi ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga behövs att Sverige följer efter och istället höjer gränsen för revisionsplikt till den maximalt tillåtna”, säger Svenskt Näringslivs redovisningsexpert Claes Norberg.

Fotnot: Seminariet i riksdagen hade rubriken Revisionsplikt – Är en höjning eller sänkning av gränsen bäst för landets företagsamhet?  Det anordnades av skatteutskottet i samarbete med Svenskt Näringsliv och Småföretagarnas Riksförbund. Riksdagsmän och myndighetsföreträdare deltog, liksom branschorganisationer som SRF konsulterna, FAR och Företagarna.

Länk till Riksrevisionens rapport.

Länk till HUI Reseachs rapport.