Katarina Sivander
Årsredovisningen har historiskt varit ett av näringslivets mest komplexa projekt. Här ska bolagets interna innehållsägare samarbeta med redovisningskonsulter, hållbarhetsexperter, IR-rådgivare, revisorer, översättare och ibland jurister. Alla med egna verktyg, processer och deadlines. Resultatet blir ofta en snårig kedja av mejl, filer och versioner som ingen riktigt har kontroll över.
Under lång tid har det här skapat en egen konsultbransch, där varje delmoment ägs av olika aktörer. Men gränserna håller på att suddas ut. När rapporteringen blir digital och dataflödena automatiseras förändras också rollerna. Företagen får nya möjligheter att själva driva processen medan konsulternas roll i större utsträckning blir rådgivande snarare än producerande.
När ESEF-taggning och iXBRL-format infördes ökade pressen ytterligare. Plötsligt ska rapporten inte bara vara snygg och korrekt för ögat, utan också maskinläsbar. När minsta ändring måste passera taggningstjänster, revisor och designer blir processen både dyr och sårbar. Varje korrigering riskerar att skapa nya fel och att taggar försvinner.
Samma mönster syns nu inför CSRD och kommande ESRS-taggning. Hållbarhetsdata ska granskas med samma noggrannhet som de finansiella siffrorna. Samtidigt ökar kraven på spårbarhet, transparens och jämförbarhet. För många företag innebär det fler rådgivare, fler filer och ännu mer administration.
Ett enklare arbetssätt
Det kommer att bli ännu mer komplext och ännu dyrare för den som fortsätter arbeta som förr. Att lägga stora resurser på en rapport som i slutänden bara läses av ett fåtal personer är dessutom svårt att försvara. Det är dags att säkerställa ett mer effektivt och framtidssäkrat sätt att kommunicera med investerarna.
Genom att digitalisera rapportprocessen kan bolagen ta kontroll över hela flödet. När taggning och validering sker i samma system blir arbetet både enklare och säkrare. Rapporten blir strukturerad från början vilket gör data tillgänglig för maskinläsning och AI-analys samtidigt som rapporten är lika visuellt tilltalande som tidigare. Det minskar risken för fel och höjer kvaliteten i slutprodukten.
Alla som deltar i arbetet får stöd för att samarbeta och kan följa förändringar i realtid. Allt loggas och versioner hanteras automatiskt. Samtidigt frigörs tid och resurser till det som faktiskt skapar värde – strategisk rådgivning, analys och berättelsen om bolaget.
När arbetet sker digitalt från början kan bolagen styra processen själva i stället för att vara beroende av externa aktörer för varje steg.
Kunden tar kontroll
Digital rapportering är inte en motsats till kreativitet och berättande. Tvärtom behövs bolagets berättelse och stil, när informationen ska maskinläsas och analyseras i sitt sammanhang.
Konsulterna kommer alltid att finnas med i rapportarbetet, men digitaliseringen förändrar deras roller. När samarbetet blir smidigare och mer automatiserat kan resurserna läggas på analys, rådgivning och det som verkligen gör skillnad.
Digitalisering handlar ytterst om effektivisering. Att använda kraften i tekniken för att underlätta arbetet, minska risken för fel och skapa mer värde. Den som ser modern rapportering som ett strategiskt verktyg kommer att stå starkare i den nya rapporteringsekonomin.
Katarina Sivander, vd för Xplir och IR-rådgivare
Författaren står för åsikterna i krönikan.
Vill du också skriva en krönika i Revisionsvärlden? Mejla
