Helene Agélii: Att börja arbeta med hållbarhet kan vara en överlevnadsfråga för mindre revisionsbyråer”.
EU-kommissionen vill se ändringar i revisorsdirektivet när det gäller examination av auktoriserade revisorer. Revisorsexamen ska omfatta även hållbarhetsfrågor, och yngre revisionsmedarbetare måste inför sin examen även arbeta med bestyrkande av hållbarhetsrapportering.
”De här kraven träffar alla revisorer och alla byråer. Om en liten byrå vill anställa någon direkt från högskolan måste den ha bestyrkandeuppdrag som rör hållbarhetsrapportering bland uppdragen. Det finns en risk att detta kan leda till ökad marknadskoncentration”, säger Helene Agélii, som är generalsekreterare i Nordiska Revisorsförbundet.
Utbildningskraven är en konsekvens av kommissionens förslag om hållbarhetsrapportering i det s.k. CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Idag krävs hållbarhetsrapport i drygt 11 000 bolag i Europa. Det handlar om större bolag som bland annat omsätter mer än 350 miljoner kronor/år.
”Nu vill kommissionen gå vidare och kräva hållbarshetsrapportering av fler företag. Det handlar om större bolag samt alla listade bolag, utom de allra minsta. Man räknar med att knappt 50 000 bolag i Europa kommer att omfattas av de nya reglerna”, säger Helene Agélii.
En analys från PwC anser att kommissionens utvidgningsförslag inte träffar så många nya bolag i Sverige, bland annat eftersom Sverige sedan tidigare har en lägre gräns för hållbarhetsrapportering än vad EU kräver.
”Det blir kanske inte stor skillnad när det gäller antalet företag som omfattas, däremot blir kravet på själva hållbarhetsredovisningen mer omfattande. Det blir mer rapportering och informationen ska taggas digitalt”, säger Helene Agélii.
Dessutom vill kommissionen att en revisor ska bestyrka hållbarhetsrapporten, något som inte krävs idag.
50 000 hållbarhetsrevisioner, varje år. Det är väl jättebra för revisorerna?
”Ja, revisorerna är ju väl lämpade för dessa uppdrag. Samtidigt innehåller direktivet en möjlighet för medlemsstaterna att även låta hållbarhetsrapporten bestyrkas av andra typer av oberoende experter, exempelvis tekniska experter ”, säger Helene Agélii.
Hon pekar på att de nya förslagen om reviderade hållbarhetsrapporter åtminstone till en början kanske främst berör de stora byråerna. Men följdverkningarna – de nya utbildningskraven – kommer att påverka alla revisorer och byråer.
”Om lagstiftaren ger revisorerna ett nytt uppdrag att bestyrka hållbarhet, bör man också kräva att de har den kompetensen. Det finns en logik i det. Men jag undrar om kommissionen förstår vilka konsekvenser det kan få. Utbildningskraven omfattar ju hela branschen”, säger Helene Agélii.
För en mindre byrå kan det bli ett sorts moment 22. Byrån har i dagsläget kanske ingen kompetens att utföra hållbarhetsrevision. Samtidigt måste man ha hållbarhetsuppdrag för att vara en attraktiv arbetsgivare för nyexaminerade. Konsekvensen: Dörren stängs för att utbilda nya revisorer internt.
Agélii har inte sett någon omfattande debatt i Europa om utbildningsförslaget.
”Det är främst i Norden vi har uppmärksammat utmaningarna. I Europa verkar det finnas en större tilltro till att även små och medelstora revisionsbyråer snabbt kommer att vara efterfrågade på marknaden och därmed behöva åta sig uppdrag kopplade till företagens hållbarhetsarbete. Man tänker att de stora bolagen kommer att ställa krav när det gäller hållbarhet hos sina leverantörer, och att hållbarhetsrapportering därför naturligt kommer att tratta ner i värdekedjan”, säger Helene Agélii.
Hur stor är risken eller chansen att just de utvidgade utbildningskraven blir verklighet?
”Blir det inte någon större debatt på Europanivå skulle jag säga att det är ganska stor sannolikhet. Tanken är att direktivet ska träda i kraft så att det omfattar räkenskapsåret 2023. Det är alltså väldigt snart. Regeringen måste tillsätta en utredning, så att direktivet kan inkorporeras med svensk rätt. Att utbilda sig i och börja arbeta med hållbarhet är alltså inte längre bara ett framtida alternativ för revisionsbranschen, för mindre revisionsbyråer kan det vara en överlevnadsfråga”, säger Helene Agélii.
