Nischade uppstickare utmanar inom hållbarhetsredovisning

I takt med att nya krav ställs på företags hållbarhetsarbete ökar också behovet av att redovisa detta arbete. Ett arbete där datainsamling, verifiering, rapportering och revision är viktiga delar. Med andra ord, områden där vår branschs expertis kommer väl till nytta.

Från och med 2017 utökades de regulatoriska kraven för bolag över en viss storlek, cirka 1 600 företag ska sedan dess årligen upprätta en hållbarhetsrapport. Sedan 2021 gäller EU:s nya, gröna taxonomi, vilken ställer ytterligare krav på noterade bolag att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Kraven på rapportering i enlighet med taxonomin kommer dessutom succesivt att öka under de närmaste åren.

I syfte att öka takten på den gröna omställningen samt att öka jämförbarheten mellan företag, ställs från och med 2023 utökade krav på hållbarhetsrapportering för större bolag. Standardiserade parametrar att rapportera mot införs och rapporten ska vara inkluderad i förvaltningsberättelsen och inte fristående som den varit tidigare. Krav kommer dessutom att ställas på bolagets revisor att granska rapporten, till skillnad från idag, då revisorn endast behöver konstatera att rapporten har upprättats.

Visst ställer detta till del nya krav på vår bransch att utöka vår kunskap inom området. Och det gör vi nog alla rätt i att säkerställa. Samtidigt skapas fantastiska möjligheter att utöka affären för både redovisnings- och revisionsbyråer liksom oss programvaruleverantörer. Men det kräver att vi alla gör en kraftansträngning för att inte bli omsprungna av nischade uppstickare. Förutom kunskap krävs också självförtroende. Det rör sig trots allt om våra expertområden, att samla in och redovisa nyckeltal, att verifiera och göra revision. Det här kan vi, och det ska vi inte skämmas för att tala om. Dessutom har vi redan en relation med, och ett högt förtroende hos, kunderna som är i behov av dessa tjänster.

När hållbarhetsrapporteringen går mot att vila på kriterier i en gemensam standard blir vår kompetens än mer relevant. Liksom när ett gemensamt digitalt format planeras för att den data som rapporteras in ska bli bättre och lättare att jämföra. Mer regelverk och ytterligare redovisningsbörda borde vara en positiv utveckling för vår bransch. Nu gäller det att branschens aktörer samarbetar för att fånga potentialen. Det är genom samverkan mellan oss på tekniksidan och konsulterna med kundkontakt som vi kan utveckla program och tjänsteerbjudanden som ger värde till svenska företag.

Om man får tro forskningen verkar kraven på rapportering i praktiken faktiskt skynda på den hållbara omställningen. Medarbetarnas lojalitet verkar öka samtidigt som hållbarhetsbaserade konkurrensfördelar skapas som en följd av ökad rapportering. Detta gör att även mindre bolag börjar agera. Trots att de oftast inte omfattas av regulatoriska krav om hållbarhetsrapportering ställs krav från såväl konsumenter som företagskunder och partners. Som underleverantör till större bolag har du exempelvis ofta krav på dig att redovisa en rad parametrar kopplat till hållbarhet för att få uppdrag. Ännu större anledning att anta att behovet av våra tjänster kan öka alltså.

Nu är det hög tid att säkerställa att det är vår bransch som får del av den nya delen av marknaden för redovisning. Vid sidan om ökad kompetens och att utveckla våra erbjudanden och produkter behöver vi lyfta fram och förtydliga att branschens kompetens inom redovisning och rapportering är relevant inom hållbarhetsområdet!

André Bodin
Product Management på Wolters Kluwer Sverige

Åsikterna i artikeln är skribenternas egna. Vill du också skriva i Revisionsvärlden? Mejla oss!

 

Martin Hammarström

[email protected]