“Invandrarbyråer halkar efter i digitaliseringen”

Redovisningsbyråer drar tungt lass när entreprenörer med utländsk bakgrund ska in i digitala flöden.

Seham Ali. Foto Revisionsvärlden.

Redovisningsbyråer som drivs av invandrare har ofta svårt att hänga med i digitaliseringen. Den åsikten framfördes vid ett panelsamtal som Föreningen SvIFF arrangerade i Sundbyberg utanför Stockholm i förra veckan. På träffen fanns representanter från Bokio, Björn Lundén, Visma och Srf konsulterna. Även Revisionsvärlden var på plats.

Bilden som byråledaren Seham Ali målar upp under panelsamtalet är tydlig: Redovisningsbyråer som drivs av personer med invandrarbakgrund behöver mer stöd för att komma ikapp med digitaliseringen. Det finns flera möjliga anledningar till att situationen ser ut som den gör men en av de viktigaste har sannolikt med byråernas målgrupp att göra.

”Det blir svårare för oss eftersom vår målgrupp är företagare med utländsk bakgrund. Dessa har ofta svårigheter med språket och de känner inte heller till regelverket här i Sverige”, säger Seham Ali redovisningskonsult och medlem i SvIFFs styrelse.

Hon beskriver vidare att vissa av kunderna inte har någon tidigare erfarenhet av entreprenörskap och att de mer eller mindre tvingats in i det av ekonomiska skäl.

”De måste starta eget för att kunna försörja sig, eftersom de har svårt att hitta en anställning annars. Så att vara egen företagare blir deras enda sätt att försörja sig”, säger Seham Ali.

Många saknar den digitala kompetensen som krävs för att till exempel skanna in dokument, en uppgift som kunderna i vanliga fall förväntas klara av själva. Detta resulterar i att uppgiften hamnar på byrån. Ålder är en annan förklaring till dessa svårigheter men det beror också på kulturskillnader – alla länder är inte lika digitaliserade som Sverige. Konsulten gör sitt bästa för att lära sina kunder digitala arbetssätt, men i slutändan blir det ofta byrån som får göra uppgiften ändå.

”De är rädda för att göra fel, eller rädda för myndigheter eftersom de kommer från länder där man inte litar på myndigheterna. Allt detta gör att vi blir för involverande, vilket tar otroligt mycket tid. Vi blir uppätna av administrativt arbete. Det leder i sin tur till att vi bromsar oss själva från att bli digitaliserande. Vilket också leder till att vi bromsar andra som vi vill hjälpa”, säger Seham Ali.

Företagen som gör de digitala redovisningssystemen måste satsa mer på att ge oss de resurser och den support som krävs för att vi ska kunna lära våra kunder hur man använder deras system, menar Seham Ali.

”För en vanlig byrå kanske det räcker med en eller två genomgångar för att förstå, men vi behöver mer hjälp och gärna face to face, våra klienter vill ha fysiska möten”

Hon anser att byråerna borde få provision av mjukvaruleverantörerna eftersom de gör reklam för deras tjänster och lär slutkunden hur man använder dem.

Systemleverantörerna säger under panelsamtalet att problemen med digitaliseringen inte är unika för byråer med utländsk bakgrund, utan att dessa problem finns hos alla byråer. De berättar också att de redan erbjuder workshops och kurser för att lära ut hur man använder deras tjänster. Men vetskapen om att dessa tjänster finns verkar inte nått ut till fullo.

Ekonomin kan också sätta käppar i hjulet när det kommer till att digitalisera byråerna. Att vara en auktoriserad redovisningskonsult gör att en kan ta mer betalt för sina tjänster. Men på grund av språkbarriären är det svårare för en redovisningskonsult med utländsk bakgrund att klara tentan för att bli auktoriserad. Det är inte heller säkert att byråernas målgrupp skulle ha råd att betala mer för deras tjänster, berättar Seham Ali.

Lali Fjellström, branschansvarig för redovisning på Srf konsulterna, poängterar att det är upp till varje byrå att våga ta betalt för sitt arbete, ingen annan kan göra det åt dem.

”Vi måste tala om för dem att det här är en värdefull tjänst. Jag har utbildning, jag har erfarenhet och det kostar pengar”, säger Lali Fjellström.

Fjellström medger att det är svårt att klara auktoriseringstentan om man inte har de bästa språkkunskaperna, ”man måste vara grym på svenska”. Och det är ett misslyckande från branschföreningarna att de har varit dåliga på att nå ut till utlandsfödda redovisningskonsulter. Men hon anser att tentan måste vara svår för att de auktoriserade konsulterna ska hålla hög kvalité.

”Gör man den lättare sänks värdet och då betyder det inte lika mycket att vara auktoriserad och då sänks också priset. Samtidigt måste vi se över vad vi kan göra för att underlätta. Till exempel se till att förklara de komplicerade branschuttryck som förekommer på tentan”, säger Lali Fjellström.

Se även en tidigare intervju med Seham Ali.
Mer om föreningen Sviff.

Jonas Karanta

[email protected]