Redovisningsbyråer drar tungt lass när entreprenörer med utländsk bakgrund ska in i digitala flöden.
Redovisningsbyråer som drivs av invandrare har ofta svårt att hänga med i digitaliseringen. Den åsikten framfördes vid ett panelsamtal som föreningen SvIFF arrangerade i Sundbyberg utanför Stockholm i förra veckan. På träffen fanns representanter från Bokio, Björn Lundén, Visma och Srf konsulterna.
Seham Ali, byråledare och medlem i SvIFFs styrelse, gav en tydlig bild av utmaningarna: Redovisningsbyråer med invandrarbakgrund behöver mer stöd för att kunna hålla jämna steg med digitaliseringen. En av de största faktorerna är byråernas kundkrets.
“Vår målgrupp är företagare med utländsk bakgrund, och många av dem har svårt med språket och saknar kunskap om regelverket här i Sverige,” säger Ali.
Hon förklarar att vissa av kunderna inte har någon tidigare erfarenhet av entreprenörskap och att de mer eller mindre tvingats in i det av ekonomiska skäl.
”De måste starta eget för att kunna försörja sig, eftersom de har svårt att hitta en anställning annars. Att vara egen företagare blir deras enda sätt att försörja sig”, fortsätter Ali.
Många saknar den digitala kompetensen som krävs för att till exempel skanna in dokument, en uppgift som kunderna i vanliga fall förväntas klara av själva. Detta resulterar i att uppgiften hamnar på byrån. Ålder kan också vara en förklaring till dessa svårigheter, men kulturskillnader spelar också in – alla länder är inte lika digitaliserade som Sverige. Konsulten gör sitt bästa för att lära sina kunder digitala arbetssätt, men i slutändan blir det ofta byrån som får göra uppgiften ändå.
”Allt detta gör att vi blir för involverande, vilket tar otroligt mycket tid. Vi blir uppätna av administrativt arbete. Det leder i sin tur till att vi bromsar vår egen digitalisering, vilket också påverkar dem som vi vill hjälpa”, säger Ali.
Företagen som gör de digitala redovisningssystemen måste satsa mer på att ge oss de resurser och den support som krävs för att vi ska kunna lära våra kunder hur man använder deras system, menar Ali.
”För en vanlig byrå kanske det räcker med en eller två genomgångar för att förstå, men vi behöver mer hjälp och gärna face to face, våra klienter vill ha fysiska möten.”
Systemleverantörerna säger under panelsamtalet att problemen med digitaliseringen inte är unika för byråer med utländsk bakgrund, de finns hos alla byråer. De berättar också att de redan erbjuder workshops och kurser för att lära ut hur man använder deras tjänster. Men vetskapen om att dessa tjänster finns verkar inte ha nått fram.
Ekonomin kan också sätta käppar i hjulet när det kommer till digitalisering. Som auktoriserad redovisningskonsult kan man ta mer betalt för sina tjänster, men språkbarriären gör det svårare för en redovisningskonsult med utländsk bakgrund att klara tentan för att bli auktoriserad. Det är inte heller säkert att byråernas målgrupp skulle ha råd att betala mer för deras tjänster, berättar Ali.
Lali Fjellström, branschansvarig för redovisning på Srf konsulterna, poängterar att det är upp till varje byrå att våga ta betalt för sitt arbete, ingen annan kan göra det åt dem.
”Vi måste tala om för dem att det här är en värdefull tjänst. Jag har utbildning, jag har erfarenhet och det kostar pengar”, framhåller Fjellström.
Hon medger att det är svårt att klara auktoriseringstentan om man inte har de bästa språkkunskaperna, ”man måste vara grym på svenska”. Det är ett misslyckande från branschföreningarna att de har varit dåliga på att nå ut till utlandsfödda redovisningskonsulter. Men hon anser att tentan måste vara svår för att de auktoriserade konsulterna ska hålla hög kvalité.
”Gör man den lättare sänks värdet och då betyder det inte lika mycket att vara auktoriserad och då sänks också priset. Samtidigt måste vi se över vad vi kan göra för att underlätta. Till exempel se till att förklara de komplicerade branschuttryck som förekommer på tentan”, säger Fjellström.
Se även en tidigare intervju med Seham Ali.
Mer om föreningen Sviff.
