”Vi tog fram det riktigt stora artilleriet”

En dag i maj 2014 fick Anders Dons, vd för danska Deloitte, det där telefonsamtalet som varje toppchef bävar inför. En visselblåsare ringde om ett eventuellt bedrägeri, som potentiellt kunde träffa Deloitte mitt i solar plexus. Så blev det också. Genan-fallet har kostat Deloitte det förmodligen högsta ersättningsbelopp som till dags dato har utbetalats av ett försäkringsbolag för en dansk revisionsfirmas räkning.

Anders Dons, vd för Deloitte sedan 2012, var på språng mellan två möten på huvudkontoret i Köpenhamn när hans mobiltelefon ringde den där majdagen. I andra änden av luren var en person som Dons var bekant med sedan tidigare. Han ringde för att tipsa Dons om ett märkligt ärende som hade potential att drabba Deloitte mycket hårt.

Det hela gällde däckföretaget Genan i danska Viborg. Genan grundades av mannen bakom Viborg Dæk, Bent A. Nielsen. Försäljningen av Viborg Dæk hade inbringat Nielsen några miljarder danska kronor som han investerade i ett bolag för återvinning av bildäck. Så skapades företaget Genan, som anlitat Deloitte i många år för revision och som Deloitte givit revisionsberättelser utan anmärkningar lika länge.

Nu ringde visselblåsaren för att varna Anders Dons för just Genan.

”Han beskrev hur läget inom Genan påminde om Nordisk Fjer-skandalen (En av de största bolagshärvorna någonsin i Danmark. Vid konkursen 1991 fanns skulder på cirka 500 miljoner US-dollar. RV:s anmärkning) eftersom bolag inom koncernen gjorde affärer med varandra, vilket skapade bilden av stor aktivitet”, berättar Anders Dons.

Samtalet gjorde honom djupt orolig. Dons kände som sagt redan till visselblåsaren – en mycket trovärdig person. Dons fick en stark känsla av att det inte rörde sig om lösa rykten. Och under dagarna som följde skulle hans farhågor bekräftas. Normalt kontrollerar Deloitte visselblåsares bakgrund. Det fanns det dock ingen anledning att göra den här gången. Omedelbart efter samtalet kontaktade Anders Dons sin kollega Jan Bo Hansen, som ansvarade för riskhantering på Deloitte. Nu var man tvungen att agera.

Redan samma dag samlade Jan Bo Hansen in den viktigaste informationen om Genan, som då var ett relativt okänt företag i Danmark, även för Anders Dons.

Den som hade skrivit under Genans redovisningar visade sig vara Bjarne Nielsen på Deloittes kontor i Viborg. Den jovialiske jyllänningen Nielsen var delägare i Deloitte och hade i många år arbetat med kunder i Mittjylland. Nu kallades han till möte med Dons, och några dagar senare satt han på företagets huvudkontor på Weidekampsgade i Köpenhamn, med utsikt över Christianshavns vallar.

Bjarne Nielsens förklaring till det inträffade gjorde Dons orolig på allvar. Det han fick höra bekräftade visselblåsarens historia. Det fanns ingen sammanställd koncernredovisning för Genan, och därmed fanns ingen samlad överblick över koncernen. Ingen kunde säga vad den var värd, och inte heller om den överhuvudtaget var ekonomiskt bärkraftig.

Det skulle senare visa sig att Genan, med skulder på över 2 miljarder danska kronor, hade en blygsam omsättning och även ett blygsamt resultat. Företaget borde ha rekonstruerats långt tidigare.

Men Bjarne Nielsen tyckte inte att Anders Dons hade anledning att oroa sig. Inte heller över det faktum att Jyllands-Posten (en av Danmarks största tidningar, RV:s anmärkning) hade börjat skriva kritiskt om företaget. Bjarne Nielsen förklarade samtalet från visselblåsaren med att vissa investerare hade sett stor potential i Genan och därför försökte prata ner företagets värde så att de skulle kunna köpa Genan billigt. Han försäkrade också Dons om att ingenting hade sopats under mattan.

Samtidigt grävde Deloittes riskhanteringsmedarbetare vidare i fallet. De upptäckte till sin fasa att det inte bara var redovisningen som Deloitte-partnern i Viborg hade skrivit under. Bjarne Nielsen hade också gjort ett sorts revisorsintyg som skulle försäkra investerare och banker om vilka ekonomiska resurser som fanns i koncernen.

Dessa förklaringar kunde i värsta fall visa sig vara en slags falska (eller grundlösa, RV:s anmärkning) garantier som utfärdats i Deloittes namn.

”När detta gick upp för oss tog vi fram det riktigt stora artilleriet. Ett team av revisorer som inte tidigare hade haft med Genan att göra fick börja jobba med ärendet. Alla arbetsdokument i samtliga Genan-bolag måste kontrolleras noggrant för att se om Bjarne Nielsen hade följt Deloittes regler och policyer för kvalitetskontroll”, förklarar Anders Dons.

Utredningen inleddes redan dagen efter att Dons talat med visselblåsaren. Ytterligare fem visselblåsare kom att kontakta Dons med ny information som bekräftade att skräckscenariot mycket väl kunde vara ett faktum.

Deloitte hade potentiellt drabbats av en av de största skandalerna inom redovisningsbranschen sedan bedrägerihärvan IT Factory drabbade dåvarande KPMG (Denna härva fick som följd att KPMG:s danska medlemsbyrå 2013 sade upp avtalet med internationella KPMG för att i stället ansluta till EY. KPMG tvingades starta på nytt i Danmark, RV:s anmärkning).

Redan efter några få dagars granskning fann Deloitte-teamet att Bjarne Nielsen hade brutit mot Deloittes policyer för kvalitetskontroll. Genans sammantagna storlek innebar att revisionen och revisionsförklaringarna gentemot banker och investerare borde ha genomgått en mycket mer grundlig intern kvalitetskontroll. Bjarne Nielsen hade internt underlåtit att informera om vilken stor koncern Genan faktiskt var.

Strax därefter visade det sig dessutom att detta inte var den enda gången som Bjarne Nielsen hade kört mot rött. Den interna granskningen resulterade i ytterligare två chockerande fynd.

Året tidigare hade Genan genomgått Deloittes normala kvalitetskontroll där Bjarne Nielsen ombetts ändra redovisningsprinciperna för det ena av Genans två huvudbolag. Kontrollteamet upptäckte dock att Bjarne Nielsen hade fortsatt som förut.

Samtidigt fann man att han några månader tidigare hade levererat redovisningen för det ena av Genans två huvudbolag till Genans banker. Problemet var bara att bokslutet inte var färdigreviderat.

På Deloitte blev man alldeles mållösa. Revisionsföretaget var nu tvunget att förödmjuka sig själv genom att traska iväg till bankerna och återkalla redovisningen.

Anders Dons kallade hem Bjarne Nielsen från dennes familjesemester i Tyskland. Vid ett möte i Köpenhamn den 22 maj 2014 blev han avstängd från sin tjänst. Det var tio dagar efter samtalet med visselblåsaren.

”Vi stängde av honom när vi upptäckte att han hade undanhållit mycket viktig information”, förklarar Anders Dons.

Dons var skakad.

”Det är både skrämmande och gränsöverskridande när en delägare beter sig på detta sätt. Ett partnerskap är en ganska unik form av gemenskap eftersom man delar tillit, integritet och många värderingar med varandra. Det är nästan som att blanda blod med varandra”, säger han.

För Dons fanns det ingen tvekan om vad som måste ske härnäst. Bjarne Nielsen skulle avskedas, men Deloittes styrelse måste stå bakom. Och en enhällig styrelse backade Dons. Bjarne Nielsen fick sparken.

”Bjarne Nielsen hade brutit mot inte bara en, utan flera av våra levnadsregler. Vad jag hade upplevt under två veckor både räckte och blev över. Nielsen kunde inte längre vara en del av Deloitte. Vi var tvungna att tydligt distansera oss från det beteende som han hade demonstrerat”, förklarar han.

Det var en upprörd och arg Anders Dons som personligen avskedade Bjarne Nielsen i ett mötesrum på översta våningen i Deloittes huvudkontor. Det var i början av juni, knappt en månad efter att den första visselblåsaren hade ringt.

”Jag frågade Bjarne hur han kunde göra något sådant här mot det partnerskap och den gemenskap vi delade, och han svarade att han trodde på Genan som företag, men att han också hade låtit sig uppslukas av rykten om att det fanns en enorm potential i företaget, och att detta skulle utkristallisera sig inom en snar framtid”, berättar Dons.

Deloitte överväger nu ett juridiskt efterspel mot Bjarne Nielsen. Ekonomiskt kommer det dock inte att göra någon större skillnad.

”Det handlar mer om att statuera exempel och visa på att man inte ska kunna komma undan med den här typen av beteende och sedan bara kunna vandra ut genom dörren”, säger Anders Dons.

Avskedandet av Bjarne Nielsen skulle få konsekvenser, det var man medveten om i Deloittes ledning. För i det ögonblick som Nielsen sparkades medgav ju Deloitte att de hade begått en blunder i fråga om Genans revision. Och att det var något som skulle kunna användas mot Deloitte av både Genan, dess ägare och bankerna. Inte bara för att peka finger mot Deloitte, utan även för att kräva ersättning för den eventuella miljonförlust som denna historia skulle kunna ge upphov till.

”Med avskedandet exponerade vi oss enormt. Vi kunde ha valt att sticka huvudet i sanden och spela safe, men när vi internt inom företaget talar så mycket om vad som är ett korrekt beteende så var vi ju i detta läge tvungna att ta konsekvenserna, så att det som vi kommunicerade och det som vi gjorde faktiskt korrelerade”, säger Dons.

Det hade varit enklare att förneka att man gjort fel, och att gömma sig bakom advokater under en rättegång. Men Deloitte valde en annan väg – nämligen att bete sig korrekt och ta sitt ansvar, men också att vara beredd på de smällar som skulle kunna komma.

”När du har sagt A måste du också säga B och ta smällarna som det resulterar i, och det gjorde vi,” säger Anders Dons.

En av Deloittes första åtgärder var att be Genans största aktieägare och styrelseordförande Bent A. Nielsen att komma till ett möte om informationen från visselblåsarna och om vad Deloitte självt hade grävt fram. Deloitte behövde dokumentation från Nielsen för att kunna komma vidare i utredningen och färdigställa en årsredovisning för 2013. Men enligt Deloitte inkom Nielsen aldrig med den utlovade dokumentationen.

Anders Dons tog nu ett mycket ovanligt steg för en revisor. Han kallade Genans styrelse till ett möte. Normalt är det styrelsens ordförande som sammankallar ett möte. Dons tog dessutom ytterligare ett mycket ovanligt steg, nämligen att skicka ett revisionsprotokoll till hela styrelsen, komplett med visselblåsarnas påståenden samt Deloittes egen kunskap i ärendet samt de farhågor man brottades med.

Vid styrelsemötet den 26 maj förklarade Anders Dons för Genans styrelse att Deloitte skulle färdigställa sitt arbete, men att man därefter skulle avsäga sig revisionsuppdraget för Genan. Deloitte ville inte längre sitta i samma båt som Bent A. Nielsen.

Nu var vägen beredd. Efter styrelsemötet inledde man första etappen i försöket att rädda Genan. Vid efterföljande möten med Genans banker och med den statliga pensionsfonden PKA berättade Anders Dons om avskedandet av Bjarne Nielsen. Han uttryckte också att han ansåg att alla parter hade ett ansvar för hur Genan hade utvecklats. I gengäld kom han med ett löfte.

”Jag sa att vi skulle satsa allt vad vi kunde på att Genan skulle överleva. Men det förutsatte att allt skuldbeläggande fick vänta tills vi hade klart för oss om Genan skulle klara sig”, berättar Dons.

Man tog i hand på detta, och under sommaren 2014 kämpade Genans banker, PKA (som är en stor aktieägare i Genan) och Deloitte gemensamt – och enligt Dons på ett mycket konstruktivt sätt – med den kommersiella due diligence som skulle avgöra om Genan kunde och skulle överleva.

Det var ett stort projekt man arbetade med, under stor press. Myndigheterna tryckte under flera veckor på för att få redovisningen för 2013 som Genan skulle ha levererat långt tidigare. Tusen obesvarade frågor surrade i Anders Dons huvud. Hur hade detta kunnat hända i Deloitte? Skulle det kunna inträffa igen? Och vad skulle det kunna få för följder för förtroendet för Deloitte?

”Det jag hoppades aldrig skulle hända i vårt företag – exakt det hände”, säger Anders Dons.

Samtidigt hade företagets inre krets medierna på halsen. Jyllands-posten hade korn på hela historien.

”Det värsta som kunde hända var att journalisterna skulle började skriva om det hela, för då kunde skuldbeläggandet ha börjat, och hade det skett så tror jag inte att Genan hade kunnat räddas”, förklarar Anders Dons.

Men i princip inget läckte ut. Man hade arbetsro fram till mitten av augusti då det framkom att PKA hade skrivit ner sin investering i Genan med 830 miljoner kronor och att Deloitte hade varit tvunget att kassera fyra av Genans årsredovisningar som var fulla av felaktigheter. Under de följande veckorna publicerade Jyllands-Posten en rad avslöjande artiklar, men PKA och bankerna nådde målet i och med att en kommersiell due diligence gav dem en bas som de kunde fortsätta arbetet från.

Den inre kretsen enades om att Genan förtjänade att överleva, men att det fanns en nota som måste betalas. Det blev startskottet för diverse skuldbeläggande – men även för den sista avgörande etappen i arbetet med att försöka rädda Genan. En lång rad möten fick hållas under de kommande fyra–fem månaderna.

”Fram till denna punkt hade vi alla varit konstruktiva, men nu barrikaderade vi oss i våra respektive hörn. Det var verkligen inga snälla saker som vi kallade varandra. Alla hade något de ville få ur sig. Mycket stora belopp for genom rummet”, berättar Dons.

Efterhand kom det dock fler fakta och siffror på bordet, och så småningom började parterna närma sig varandra.

”Men då blev det knepigt igen – och det började göra ont. I november och december satt vi och försökte vänta ut varandra, i hopp om att någon skulle börja visa lite förhandlingsvilja”, säger Dons när han skildrar det långa förloppet.

Men en omstruktureringsplan krävde enighet om vad varje part skulle bidra med eller offra för att Genan skulle få exakt det kapital som krävdes för att gå runt.

Slutligen, i början av februari, kunde Deloitte, PKA och fyra banker meddela att de hade enats om en räddningsplan för företaget. En del av lösningen stod Deloitte för, i form av en stor check från Deloittes försäkringsbolag som kompensation för den undermåliga revision som man hade levererat.

I medierna har ett belopp på cirka en halv miljard danska kronor nämnts. Det vill Anders Dons inte kommentera. Men han berättar gärna att det krävdes tuffa förhandlingar med försäkringsbolaget om storleken på ersättningen.

”Det var ett ganska ovanligt fall. Oftast blir försäkringsbolaget involverat när ett företag har gått i konkurs och det finns en realiserad förlust. Här var det svårt att kompensera förlusten eftersom Genan hade överlevt”, säger Anders Dons om försäkringsmålet, som är det första i danska Deloittes hundraåriga historia.

Med facit i handen tvivlar Anders Dons i dag inte på att det var värt att ta smällarna. För man räddade Genan, och inte nog med det – överraskande nog har företaget valt Deloitte som revisor igen. En större hedersbetygelse än så kan man som revisor inte få efter en historia som denna.

Anders Dons tror till och med att Deloitte kan gå stärkt ur skandalen. Man kommer förvisso att trilla ner några pinnhål i nästa imageundersökning, men internt har Genan-fallet stärkt hela organisationen. Dessutom har man säkerställt att en enskild partner inte kan kringgå företagets kvalitetskontroll.

Externt har ärendet underligt nog dessutom gett Anders Dons mycket positiv respons. Inte bara för att han bekände färg och inte gömde sig bakom advokater vid en rättegång utan även för att han hjälpt till att rädda Genan. Trots att en konkurrerande revisionsfirma försökte skada Deloitte genom att sprida rykten om att byrån kanske inte skulle överleva på grund av ersättningsanspråken, har Anders Dons fått ut en hel del positivt av hela historien.

Det har blivit ett oändligt antal möten med ledande befattningshavare inom det danska näringslivet som har velat få en förklaring, och i vissa fall har det varit Dons själv som har erbjudit sig att förklara det som inträffat.

”Jag vet inte hur många möten jag har varit på med diverse toppchefer för att förklara vad som hände med Genan, men också för att förklara vilka värden som Deloitte bygger på. Det har mottagits mycket positivt, och vi har fått klart för oss att det fortfarande finns en stor tillit till oss”, avslutar Anders Dons.

Artikeln publiceras i samarbete med den danska tidningen Berlingske, intervjun gjordes redan 2015.

Däckentreprenören Bent A. Nielsen dömdes i april 2019 till sex års fängelse för bedrägeri. Den sparkade revisorn Bjarne Nielsen dömdes samtidigt till tre års fängelse för medhjälp. Båda domarna har överklagats. Berlingske lyckades inte nå Bjarne Nielsen eller Bent A. Nielsen inför publiceringen av texten. De två tycks inte vara släkt, Nielsen är ett vanligt namn i Danmark.

Deloitte flaggar i intervjun för att stämma Bjarne Nielsen i en skadeståndsprocess. Så har ännu inte skett. Antingen har man skrinlagt planerna, eller så avvaktar byrån tills domen i brottmålet vinner laga kraft. Danska Deloitte vill inte kommentera saken ytterligare.

Berlingskes intervju kan ses som en del av Deloittes PR-arbete i samband med Genanhärvan och den innehåller en del svartmålning av den förre delägaren Bjarne Nielsen. Revisionsvärlden väljer ändå att publicera den – med namn på däckentreprenören och revisorn. Detta dels eftersom Berlingske gjorde så vid sin originalpublicering, dels för att vi bedömer att allmänintresset hos Revisionsvärldens prenumeranter är relativt stort för Genansaken. De två är dömda, om än i första instans. Även Revisionsvärlden har förgäves försökt att nå Bjarne Nielsen inför den svenska publiceringen av artikeln.

Läs även kommentaren: Intervjun med danska Deloittechefen obligatorisk läsning – av flera skäl