”Vi ser våra kolleger i Indien som likvärdiga med oss”

När LRF-konsult i fjol gjorde sitt första förvärv efter att ha fått private equity-bolaget Altor som ny huvudägare valde man snabbväxande Bokoredo. LRF-konsult och Bokoredo är för en utomstående  så olika som två redovisningsbyråer kan bli:

• LRF Konsult kämpar med tillväxten och har stått och stampat på miljarden i årsomsättning i flera år. Bokoredo har dubblat försäljningen varje år sedan starten 2013 och omsatte senaste räkenskapsåret 28 Mkr.
• LRF Konsult har 130 kontor över hela Sverige. På många av dem torde gummistövlar och rutig flanellskjorta inte vara någon unik syn på kundmötena. Bokoredo har å andra sidan två sobra storstadskontor: på Kungsgatan i Stockholm och på Västra Hamngatan i Göteborg.
• Medan LRF Konsult tycks ha en rätt decentraliserad struktur och traditionellt arbetssätt har Bokoredo, enligt LRF Konsults vd Katarina Klingspor, en ”hög grad av automation och en väldigt strömlinjeformad process”.

Dessutom bygger Bokoredos affärsmodell på att outsourca stora delar av redovisningsjobbet till Indien. Bäddat för kulturkrock? Inte om du frågar Bokoredos grundare Linn och Marcus Waering. I en intervju med Revisionsvärlden berättar de om sitt byråbygge.

– Linn och jag är syskon. Vi läste både på Handelshögskolan i Stockholm, där lärde jag känna Peder Albert, som är vd och den tredje medgrundaren, säger Marcus Waering och fortsätter:

– Linn och jag drev en reklambyrå 2012. Varje kvartal satt vi och svettades med momsdeklarationen tillsammans med vår far, som också är ekonom. Vi var runt på flera stora revisions- och redovisningsbyråer, och några mindre, för att kolla om de kunde hjälpa oss med bokföringen. Det kunde de, men deras erbjudande gick ut på att vi skulle komma in med en kasse papper varje månad och att de skulle fakturera 9000 kronor i månaden för jobbet. Det var någonstans där vi började fundera på hur redovisningsmarknaden egentligen fungerar, säger Marcus Waering.

Syskonen såg en lucka i marknaden för en ny typ av byrå. Bokoredo drog igång verksamheten 2013 och affärsidén har redan från början byggt både på digitalisering och långt driven uppdelning av arbetsuppgifterna, som delvis utförs i Indien.

– Stora företag har ju arbetat länge med outsourcing. Bokoredo vill ge små företag den kostnadsfördel som outsourcing kan ge, men med oss som mellanhand, säger Linn Waering.

Hur fungerar outsourcingen?

– Vi har idag samarbete med två outsourcingbolag. Det ena är vårt eget dotterbolag, i Pune, det andra är en underleverantör i New Delhi. Underleverantören hade vi från start och vi arbetar vidare med dem för att få en benchmark för vår egen verksamhet och för att säkra kvaliteten i våra leveranser. Bolagen kan ta stöd av varandra nu när vi växer, säger Linn Waering.

Bokoredo omsatte 26 miljoner kronor det senaste räkenskapsåret, samtidigt är ni 25 medarbetare i Stockholm, 10 i Göteborg och 120 i Indien. Har ni inte orimligt mycket folk på ganska få kunder?

– Vår omsättning är högre idag, men visst har vi en överkapacitet. Det måste vi ha så länge vi växer snabbt. När vi anställer en ny konsult i Sverige ska denne ha ett bra och inkört team i Indien att jobba med, säger Linn Waering.

Både i Stockholm och Göteborg har ni byggt upp verksamheten själva, med er egen metodik. Nu ska redovisningskonsulter på er ägare LRF Konsult – vana vid andra arbetssätt – prova att jobba som Bokoredo. Hur går det?

– Jag vill inte gå in på några detaljer kring deras outsourcingprojekt, men samarbetet med LRF Konsult fungerar väldigt bra. Framförallt är det kul att känna att vi är del i en stor organisation med så otroligt mycket kunskap inom så mycket fler frågor än vad vi själva hade före transaktionen. Och vi är övertygade om att även LRF Konsult känner att vi kommer in med många nya infallsvinklar, så vi har verkligen ett gemensamt utbyte av tankar och idéer gällande arbetssätt, säger Marcus Waering.

LRF Konsult vill testa ert arbetssätt på utvalda kunduppdrag i Stockholm och Göteborg. Hur långt har de kommit?

– Som sagt, jag vill inte ge några detaljer, men i ett sådant här projekt ska man inte växla upp för snabbt, då tappar man kvalitet. Det har varit viktigt för oss även när vi byggt upp Bokoredo, säger Marcus Waering.

Om jag ställer frågan mer generellt, vad ska man tänka på när man genomför ett outsourcingprojekt på en byrå?

– En viktig sak är enhetlighet, att redan tidigt dra gränser för hur många varianter av ett moment man ska tillåta. Om man kan dra ner det till så få varianter eller variationer som möjligt underlättar det väldigt, säger Linn Waering.

Ökar andelen arbetsmoment ni skickar till Indien hela tiden, eller har ni nått en högstanivå?

– Vår filosofi är att om något kan utföras i Indien ska det göras där. Vi ser våra kolleger i Indien som likvärdiga med oss som jobbar i Sverige, men med lägre lön. Även i Indien har konsulterna en redovisningsutbildning, vissa är civilekonomer. Dessutom höjer vi hela tiden kompetensen genom internutbildning. Andelen moment som hanteras i Indien kommer fortsätta att öka, säger Marcus Waering.

Jag har talat med andra outsourcingföretag där det finns ett motstånd hos vissa svenska konsulter att skicka iväg uppgifter till utlandet. Konsulten uppfattar att hen förlorar kontroll och väljer att göra jobbet själv. Är det något ni känner igen?

– Vi är tydliga när vi rekryterar med vilken roll redovisningskonsulten får hos oss. I mitt tycke är arbetet hos oss ganska annorlunda, och roligare, än på en traditionell byrå. Jag brukar rita upp redovisningsjobbet som en pyramid, med automation i botten, kollegerna i Indien i mellanskiktet och de svenska konsulterna i toppen. För oss i toppen är utmaningen att utöka affären och leverera mer rådgivning, säger Linn Waering.

Om vi fortsätter pyramidliknelsen, är det inte så att AI-lösningarna utvecklas mycket snabbt och kommer att ta över mycket av det indierna gör idag?

– Så sker redan idag, men det är inget hot som jag ser det. I takt med automatiseringen kommer indierna att bli ännu bättre. Vi här i Sverige måste lyfta pyramidens spets och bli bättre på rådgivning när automation och outsourcing trycker på underifrån, säger Linn Waering.

Så ni ser inte idag att automation gör att indierna får mindre att göra?

– Nej. Det beror dels på att våra kolleger i Indien hela tiden klättrar uppåt i pyramiden, dels på att automation faktiskt kostar en hel del att sätta upp. Indierna är faktiskt konkurrenskraftiga på många uppgifter. Ett kvitto ska inte bara läsas in och tolkas, utgiften ska kanske periodiseras också, säger Marcus Waering.

Jag har förstått att ni arbetar med standardmjukvara, ni har inte utvecklat egna bokföringsprogram som exempelvis Dooer och Wint. Men jag gissar att ni har ett rätt avancerat system för att hantera processerna inom byrån?

– Det kan man säga. Eftersom vi redan från början byggde företaget med outsourcing som en bärande beståndsdel var det var viktigt för oss som byrå att bygga ett eget affärssystem för att hålla koll på flödena, som dessutom skulle hålla för stora volymer. I affärssystemet ser man var i processen en viss uppgift befinner sig. Vi har även byggt en app som kunderna använder för att skicka in uppgifter till byrån. Allt lagras i affärssystemet och därifrån skjuts verifikaten in i Fortnox, som är det redovisningsprogram vi jobbar med idag. Men det skulle fungera även med någon annan molnbaserad redovisningsmjukvara, säger Marcus Waering.

Hur standardiserade är momenten i affärssystemet?

– Extremt standardiserade. Oavsett om kunden skickar in ett kvitto eller 400 i veckan så går alla kunder igenom exakt samma steg. Inget lämnas åt slumpen, säger Marcus Waering.

Fotnot: Intervjun gjordes till största delen i höstas och uppdaterades med nya frågor och svar nu efter årsskiftet.

Läs även:

LRF Konsults köp förutsägbart och spännande på samma gång

Riskkapitalisternas vilda planer för LRF Konsult och PwC Business Services