”Det måste ske en kraftig minskning av antalet kontor”

För att läsa vidare behöver du en prenumeration
Läs gratis i fyra veckor
Redan prenumerant?

Pär Roosvall. Foto: T Björkgren
I väntrummet på riskkapitalbolaget NFT Ventures kontor på Skeppsbron i Stockholm ligger både Dagens Industri och Grönköpings Veckoblad på soffbordet. Grundaren och vd:n för NFT Ventures Pär Roosvall har anknytning till båda tidningarna. Under några år i mitten av 2010-talet satt han i ledningen för Bonnier News med titlar som Dagens Nyheter, Dagens Industri och Expressen. Och sedan mer än ett decennium är han styrelseordförande i förlaget Lind & Co som bland annat ger ut det anrika humorblad som säger sig vara ”Sveriges största månatligen utkommande veckotidning”.
Om media är ett stort privat intresse för Pär Roosvall är mjukvara och fintech i fokus för hans riskkapitalinvesteringar. I september stärkte NFT Ventures ägandet i redovisningstjänsterna Wint och Mr Shoebox i samband med att man köpte Collector Ventures investeringsportfölj för 330 miljoner kronor. I affären ingick andelar i ett 20-tal startupbolag, flera av dessa verkar inom redovisning och fintech. I Wint och Mr Shoebox var NFT Ventures ägare redan innan Collectoraffären. Det gäller även dessa innehav:
• 24SevenFinans, en fakturaköpstjänst som är integrerad i affärssystemet 24SevenOffice.
• Capcito, som automatiserar lån och finansiering till företag.
• Fintechbolaget Roaring.io, verksamt inom kunddatahantering.
NFT Ventures har dessutom en rad portföljbolag som inte återfanns hos Collector Ventures, bland annat Avtal24, en digital juridisk tjänst som även har Ludvig & Co i ägarlistan och Slipp, ett franchisekoncept för redovisningsbyråer. Många av NFT Ventures innehav befinner sig i gränslandet mellan redovisning och finans.
”Det finns ett stort tryck på integration mellan finans och redovisningsbranschen. Dels beror det på att de traditionella bankerna skruvat åt kreditkranarna så hårt att det finns utrymme för nya kreditgivare. Men det beror också på att den gamla typen av kreditbedömning lutar sig mot gammal data. Om du kan basera kreditbedömningen på nuläge eller framtid blir det rimligen mindre kreditförluster”, säger Pär Roosvall.
Mjukvaruföretag tjänar typiskt sett pengar genom licensintäkter, medan finansföretag har ränteintäkter eller transaktionsintäkter. Vad är bäst?
”Ju mer finansföretag du blir, desto lättare bör du kunna tjäna pengar. Men idag vill de flesta ha en mix när det gäller intäkterna”, säger Pär Roosvall.
Som riskkapitalist med investeringar på redovisningsområdet följde Pär Roosvall med intresse hur PE-bolagen Altor och IK Investment Partners klev in i Ludvig & Co och Aspia för ett par år sedan.
”Det var ganska väntat att de skulle in i redovisningsmarkanden, eftersom den inte utvecklats särskilt snabbt. Jag tror att de PE-bolag som gått in i redovisningssektorn ser en stor effektiviseringspotential i att göra redovisningen mer digitaliserad. Det finns även en stor potential att få redovisningen mer rättvisande. I takt med digitaliseringen tror jag att myndighetskraven på redovisningen kommer att öka, på gott och ont. Även där finns en tillväxtpotential i redovisning.”
Nu har det gått ett par år. Hur tycker du att Altor och IK Investment Partners lyckats stöpa om sina investeringar?
”Jag följer inte bolagen på det sättet att jag kan kommentera detta, men så mycket har jag förstått som att bolagen arbetat väldigt hårt med det digitala teknikskiftet. Vi märker att det finns ett stort intresse från redovisningsbranschen för vissa av våra bolag. Det finns ett intresse för att snabbt kunna växla upp till ny teknik, snarare än att utveckla den själva”, säger Pär Roosvall.
Både Aspia och Ludvig & Co säger sig ha nordiska tillväxtstrategier. Ludvig har en dansk styrelseordförande, Michael Halbye, Senior Partner på McKinsey i Köpenhamn. Och Aspia har fått ett nordiskt fotfäste genom förvärvet av nordiska lönespecialisten DLN Payroll Services. Finns det några nordiska synergier att hämta inom redovisning?
”Nej, det tror jag faktiskt inte. Bankerna har aldrig fungerat att integrera nordiskt, det skulle förvåna mig om det skulle gå på redovisningsområdet. De olika nordiska marknaderna har alltför olika förutsättningar.”
Kanske finns det en logik ut ett exit-perspektiv? Kan det bli lättare att såsmåningom sälja Aspia och Ludvig & Co om de är nordiska koncerner?
”Det kan stämma. De nordiska länderna är så små, så om du vil sälja till en ännu större internationell spelare vill du kunna erbjuda något nordiskt.”
Bank och redovisning har en del likheter när det gäller teknikomvandling, men på ett område skiljer sig branscherna. I Sverige och Europa har tusentals bankkontor försvunnit de senaste decennierna i takt med att bankerna möter kunderna digitalt. Inom redovisning har de flesta kontoren klarat sig. Vad tror du om redovisningskontorets framtid?
”Jag tror att det måste ske en kraftig minskning av antalet kontor, även inom redovisning. Även om redovisningsbyrån ställer om erbjudandet till mer rådgivning än idag, är det inte säkert att kunden vill få den på kontoret. Det finns så många bra digitala gränssnitt som fungerar. Även här kan man snegla mot finanssektorn.”
Redovisningsbranschen är rätt speciell. I ena änden några få stora företag: Aspia, Ludvig & Co och några revisionsbyråer med stora redovisningsdivisioner. Sedan tusentals mycket små enmansföretag. I mitten ganska få traditionella redovisningsbyråerna med en handfull anställda. Vilka kommer att ta svårast i strukturomvandlingen?
”Det är alltid de minsta som försvinner först. Det är bland de minsta det finns ett stort antal som inte har förmågan, eller kanske viljan, att gå igenom det teknikskifte som krävs”, säger Pär Roosvall.