”Det finns plats för nya aktörer på marknaden”

Jan Söderqvist på mjukvaruföretaget Visma driver sedan ett par år den svenska delen av det internationella utbildningskonceptet Panalitix, som hjälper revisions- och redovisningsbyråer att utveckla sina affärsmodeller. Där ser han hur en grupp omställningsbenägna byråer genom digitalisering kan växa med ökande marginaler. Samtidigt gör bulken av redovisningsbyråer ganska litet när det gäller digitalisering och förändring av kunderbjudandet. Detta trots att branschorganisationer, mjukvaruföretag och experter som han själv sedan flera år torgför samma budskap (mer eller mindre inlindat) – byråer måste hänga med eller gå under.

”Kostnaderna för att ställa om många små byråer är så stora att det för ägarna kan vara rationellt att agera långsamt, eller inte agera alls. Det handlar inte så mycket om att köpa teknik, mer om den arbetsinsats det innebär att ställa om verksamheten, ändra affärsmodellen, prismodell och göra förändringar på personalsidan”, säger Jan Söderqvist.

Hur tänker de som inte agerar?

”Ett mycket stort antal traditionella byråer drivs av personer över 50 år. Många av dem räknar kallt med att deras befintliga affärsmodell håller tills de går i pension. De får heller nästan inget betalt för sina byråer om de säljer idag. En annan grupp följer utvecklingen men bedömer inte att de behöver springa så snabbt.”

Är det på kundsidan de största hindren finns, eller snarare internt på byrån?

”Många intalar sig nog att de kommer att tappa kunder om de förändrar affärsmodellen, inför fasta priser eller styr om dem till vissa system. Men i realiteten är de jobbigaste processerna nästan alltid de interna. Det handlar om att bryta upp invanda arbetssätt, i vissa fall kanske om uppsägningar av personal som inte klarar av förändringen.”

Är förändringstrycket från kunderna för lågt?

”Förändringstrycket från kunderna är mycket lågt. Visst finns det företag som söker sig till en modern byrå, men de flesta småföretag är nöjda med sina redovisningsbyråer. Förändringstrycket kommer snarast från branschen själv.”

Har skillnaderna mellan olika typer av redovisningsbyråer någonsin tidigare varit så stora?

”Marknaden splittras i grova drag upp i traditionella byråer som inte har kapacitet att leverera mer än standardtjänster och de som kan leverera rådgivning och ett tydligt kunderbjudande. Skillnaderna mellan dessa kommer säkert att öka ytterligare.”

Det finns över 20 000 företag i Sverige inom redovisning och revision, enligt Bolagsverket. Vad händer med den siffran om de digitala byråerna tar marknadsandelar samtidigt som tusentals små byråer avvecklas när ägarna går i pension?

”Vi räknar med att antalet redovisningsbyråer kommer att öka i ytterligare ett par år. Det händer mycket på marknaden, bland annat hoppar många redovisningskonsulter av. De lämnar både stora och små byråer för att starta eget. Gemensamt för majoriteten av alla byråer är att de saknar tillväxtmodeller för att kunna hantera den ökade kundtillströmningen som de kommer att möta inom en 5-10 års period. De flesta klarar inte en högre tillväxt än 20-30 procent vilket gör att det finns plats för nya aktörer på marknaden. Aktörer som kanske levererar helt nya kunderbjudanden och inte ens har någon koppling till branschförbunden Srf konsulterna och FAR. Därför borde också branschförbunden fundera på sin roll i framtiden. Viktiga frågor i framtiden – speciellt för små och medelstora byråer där de flesta branschmedlemmarna förmodligen finns – handlar om fördelning av resurser och kompetens.”

Men på längre sikt kommer antalet byråer att minska?

”Så blir det nog. Samtidigt är det viktigt att antalet byråer är stort. Det behövs redovisningskonsulter runt om i landet, även på små orter. Närhet till redovisningskonsulten har alltid varit viktigt för företagaren och det är viktigt för Sverige som företagarnation”, säger Jan Söderqvist.