Vi behöver lyfta diskussionen kring de etiska frågorna och hur vi i Sverige hanterar de intressekonflikter som kan uppstå inom revisionen. Samtidigt bör den ”globala reformagendans” konsekvenser för den svenska revisionen analyseras, skriver chefen för Revisorsinspektionen Per Johansson. Han fick direkt replik av FAR-chefen Karin Apelman.
Tre år har gått sedan EU:s ”revisionspaket” trädde i kraft. Det var en åtgärd föranledd av den globala finanskrisen 2008. Syftet var högre revisionskvalitet och stärkt oberoende för revisorn. En önskad effekt var även ökad konkurrens bland revisionsföretagen.
Men har revisionspaketet inneburit de stora förändringar för revisionsbranschen som eftersträvades? Ur ett tillsynsperspektiv går det inte att dra några säkra slutsatser. Dock kan vi konstatera att den globala debatten om revisionens roll inte har varit livligare än nu. De förtroendeproblem som låg bakom revisionspaketet verkar dock kvarstå.
Internationellt pågår en debatt om revision. Trovärdigheten är satt på spel. Tydligast speglas misstroendet mot professionen i de skandaler som kopplas till stora företag som den amerikanska finansjätten Wells Fargo, Sydafrikas statligt ägda elföretag Eskom och det brittiska företaget Carillion. Allt fler reser frågan om hur revisionen kunnat undgå att upptäcka allvarliga brister och krav på reformer växer sig allt starkare, framförallt i Storbritannien. Där driver parlament och regering en tuff reformagenda. Alla tänkbara perspektiv på revisionen prövas förutsättningslöst. Revisionens villkor omprövas på ett sätt som har få motsvarigheter i modern tid.
Debatten handlar inte enbart om revisionens trovärdighet. Den handlar också om hur professionen navigerar i ett alltmer globalt landskap, hur ”förväntningsgapet” ökar mellan revisorernas uppfattning om vad de kan och ska leverera och vad samhället som helhet efterfrågar samt hur kulturen vid revisionsföretaget kan främja revisionskvalitet.
Knappast något land med en öppen ekonomi kan isolera sig från den internationella utvecklingen. Det gäller i synnerhet de reformer som sannolikt kommer att beslutas i Storbritannien. Dessa förväntas få stor global betydelse och därmed påverka EU och Sverige. Eftersom många svenska företag verkar i en global miljö kan våra revisionsstrukturer behöva anpassas till förändrade internationella regelverk och praxis.
Sverige är ett litet men aktivt land. Att vara liten har också sina fördelar. Vi har goda möjligheter till samverkan mellan tillsynsmyndighet och profession, med regeringskansliet, politiker, forskare och intressenter. Förtroendekapital byggs genom relationer, genom att skapa en förståelse för nyttan med revisionen och hur revisorer arbetar. Men det handlar också om att våga lyfta problem och vara lyhörd för intressenternas behov. Revisionen behöver ett förtroendekapital för att i en kris kunna agera kraftfullt. Saknas detta riskerar revisorn snabbt att, rätt eller fel, ifrågasättas och utses till syndabock.
Revision har en framtid men förtroendefrågorna kring hur revisionen utförs måste hanteras. De megatrender som världen står inför, klimatförändringar, den fjärde industriella revolutionen, globaliseringen och artificiell intelligens, behöver en effektiv revision. En särskild utmaning är samspelet mellan mänsklig och artificiell intelligens. Utöver förändringar inom den finansiella revisionen kommer teknikdrivna möjligheter att utveckla granskningar av säkerhet på flera områden, såsom dataintegritet, riskhantering och cybersäkerhet.
Teknologiska framsteg ger oss också verktyg för att fortsätta förbättra effektiviteten och kvalitén i revisionsarbetet i en alltmer komplex affärsmiljö. Samtidigt ökar behovet av professionella och oberoende bedömningar och den professionella skepticism som är och fortsatt ska vara revisionens varumärke.
I Sverige har branschen varit aktiv i att anpassa revisionen till framtiden. Revisorsinspektionen bedriver sedan 2017 utvecklingsarbete inom projektet Framtida revisionen. Flera viktiga åtgärder har genomförts som ska underlätta för en effektivare kompetensförsörjning och kompetensutveckling för professionen. Värdefulla samarbeten har skapats mellan revisionsbranschen, akademin och myndigheter. Men är detta tillräckligt i denna tid av förändringar?
Sverige må vara ett litet land men vi kan ändå peka ut en väg mot en framtida revision. Vi behöver:
- Fortsätta förändringsarbetet och se över särsvensk reglering på områden där ett globalt förändringstryck saknas. Ett viktigt område där Revisorsinspektionen ser ett behov av översyn är ägande och ledning av revisionsföretag samt penningtvätt.
- Bygga trovärdighet för revisionen genom dialog och samverkan mellan branschen och revisionens intressenter. Förtroendegapet behöver minskas.
- Diskutera och analysera den globala reformagendans konsekvenser på den svenska revisionen.
- Se till att revisorerna tar ett kliv framåt när det gäller granskning av hållbarhet och tar en aktiv roll i att bekämpa ekonomisk brottslighet, inte minst vad gäller penningtvätt.
- Lyfta diskussionen kring de etiska frågorna och hur vi i Sverige hanterar de intressekonflikter som kan uppstå inom revisionen.
Per Johansson
Chef Revisorsinspektionen
Texten publicerades först som en debattartikel i FAR:s tidning Balans. FAR:s generalsekreterare Karin Apelman skrev snabbt en replik där hon lyfter fram FAR:s internationella arbete och konstaterar att ”vad som sker globalt påverkar den svenska revisionen på ett helt annat sätt än tidigare”.
