Bonnesens framtid i EY-utredarnas händer

Fotnot: Den 26 feb, veckan efter att denna text publicerats, beslutade Swedbank att byta granskare från EY till nischfirman FRA.

När EY utreder misstänkt penningtvätt åt Swedbank är det ett oberoende granskningsuppdrag i en av de högsta divisionerna. Visserligen ifrågasätts valet av EY av Aktiespararna eftersom EY, som tidigare revisor i Danske Bank, själv riskerar att dras in i den relaterade penningtvättshärvan kring Danske. Frågan är dock vem som skulle kunnat utföra granskningen istället. Tiden är knapp och få firmor har mankraft nog för att göra jobbet. Om alla som reviderat Danskes siffror är diskvalificerade måste man gå utanför revisionsbranschen för att hitta en riktigt oberoende granskare. Danske reviderades av Grant Thornton tillsammans med KPMG under 2007-2010 och av PwC tillsammans med KPMG 2011, innan ensam revision blev standard med KPMG för 2012 och 2013, EY under 2014 och till sist Deloitte för 2015 och framåt. Det hela kompliceras av att största delen av danska KPMG under perioden anslöt till EY. En liknande fusion gjordes mellan Grant Thornton och PwC. Och Deloitte är extra olämplig som utredare eftersom de är både Swedbanks och Danskes revisionsbyrå idag.

Mitt tips är att EY får genomföra granskningsjobbet åt Swedbank, som är ett prestigeuppdrag av flera skäl:

  • Storleken. Även om EY bara får jobba med granskningen i fyra veckor skulle jag bli förvånad om de inte fakturerar mångmiljonbelopp för jobbet.
  • Det infekterade läget i bolaget. Efter SVT-avslöjandena, och kursraset för Swedbankaktien, gungar marken under vd Birgitte Bonnesens fötter. De facto har EY-utredarna Bonnesens framtid i sina händer. Oavsett om hon sitter kvar eller får gå är det sannolikt att beslutet tas efter att rapporten är klar. Det EY hittar väger sannolikt tungt när Swedbanks styrelse resonerar kring detta.
  • Chans till rampljus. Granskningsbranschen är mångfacetterad. Ofta handlar det om anonyma rapporter skrivna av anonyma utredare för beställare som redan vet vad de vill läsa. Sedan finns granskningsuppdragen i den högre divisionen, där beställaren använder granskningen (och granskaren) som ett bevis för transparens. Ett exempel är advokat Biörn Rieses utredning om Telias affärer i Uzbekistan. Efter att Biörn Riese hållit presskonferens valde vd Lars Nyberg att avgå. Senare byttes både ledning och styrelse.

Var EY:s Swedbankutredning hamnar på skalan vet vi inte. Senast en revisor frontade en oberoende granskning i en riktigt uppmärksammad skandal är nog 2015 när Deloitte-revisorn Svante Forsberg tillsammans med före detta justitierådet Johan Munch granskade hur SCA:s ledning jagat och nyttjat bolagets affärsflyg.

Att revisorer inte oftare är frontfigurer i de riktigt uppmärksammade utredningarna handlar delvis om att advokater och revisorer tillkallas i olika situationer. Är det transaktioner eller juridiska överväganden som står i fokus? Men det kan finnas andra aspekter också. Vissa beställare tycker nog att advokatbyrån utstrålar mer oberoende och integritet än revisionsbyrån – rätt eller fel.

Swedbank har sagt att ledningen och styrelsen först ska få ta del av EY:s utredning, men att ”resultatet” också kommer att presenteras för andra intressenter.

Även om EY-rapporten inte offentliggörs i sin helhet doftar skrivningen ett mått av offentlighet. Jag hoppas att exempelvis Erik Skoglund, ansvarig för Forensic & Integrity Services på EY, får presentera utredningen på Swedbanks stämma den 28 mars. Det skulle höja statusen för revisionsbyrån som oberoende granskare ett pinnhål.

Martin Hammarström

Chefredaktör

Martin Hammarström

[email protected]