Hitta byråns ”dolda potential” – eller lägg ner

Science fiction-författaren William Gibson skrev en gång, ”framtiden är redan här, den är bara ojämnt fördelad”.
Om du har intressen i butiksfastigheter eller kontor så är en självklar fråga om pandemins mer eller mindre påtvingande ökning av e-handel och hemmaarbete är det nya normala. För företag i fordonssektorn är omställningen från förbränningsmotorn till eldrift en uppenbart pågående revolution. I finanssektorn knaprar fin-tech gobitarna från storbankernas transaktionsaffärer.

Ingen förväntar sig väl längre att revisions- och redovisningsaffären kommer att vara densamma om tio år. Automatisering kommer att öppna upp för nya aktörer. Tjänster som varit standard ersätts av maskiner. Det är bara början.

Inget nytt under solen, kanske du tänker. Det här har vi sett förut, och så är det förstås. Nationalekonomen Joseph Schumpeter myntade, för den här typen av omvälvande utveckling, begreppet kreativ förstörelse. Den är och förblir en lika omistlig som nödvändig del av det kapitalistiska systemet. En ständig förnyelse. Anpassning eller undergång är mantrat och ytterst livsvillkoret.

Ett enkelt val i teorin, som visat sig desto svårare i praktiken. Harvardprofessorn Clayton Christiansen beskriver den uppenbara svårigheten för etablerade företag att anpassa sig som innovatörens dilemma. Den som är framgångsrik under en era är det sällan under nästa.

Det är ett mönster som är värt att uppmärksamma, men det är ingen naturlag. Företag utvecklas och avvecklas som yttersta konsekvens av hur de leds och organiseras. Det betyder att många företag kan påverka sitt eget öde i hög grad. Vilja och förmåga att skapa förnyelse kan omvandla förändringens hot till möjligheter. Se bara på de stora företag som dominerar industrin i Sverige. De flesta är mer än 100 år gamla och har lyckats att förnya och förstärka sina affärer genom åren.

En ofta förbisedd källa till förnyelse är företags dolda potential för nya affärer. Den finns i alla de outvecklade idéer och koncept som ligger i skrivbordslådan. Den finns i information om kunders köpbeteenden och i insikter om andra företags kompletterade kompetenser. Inte minst finns den i föreställningskraften av hur företagets kompetens skulle kunna bidra till att lösa de stora utmaningar som vi ser i samtiden.

Ta klimatfrågan som exempel. Klimatförändringarna riskerar att fundamentalt ändra förutsättningarna för hela det mänskliga företaget och ställa allt på sin existentiella spets. Det är mänsklighetens största utmaning. Därför bör du fråga dig: vilken dold potential har ditt företag för att bidra till konstruktiva lösningar i de sammanhang där ni är verksamma?

Några självklara områden för revisions- och redovisningsbyråer är tjänster för bättre transparens i rapporteringen av klimatpåverkan från värdekedjor. Små och medelstora företag, inte minst, utgör en stor del av ekonomin och de kommer att behöva både verktyg och råd för att uppfattas som trovärdiga i en värld där hållbara affärer är a och o.

Att förverkliga den dolda potentialen förutsätter dock att kärnan till innovatörens dilemma hanteras. Det är inte lätt, men det går. För att lyckas måste det nya få frihet att söka efter jordmån, slå rot och växa till sig bortom den etablerade verksamhetens skugga. Det kräver mod att delegera de mandat och medel som krävs. Det förutsätter skicklighet i ledarskapet att navigera i den okända terräng där morgondagens affärer, som kan ersätta dagens, ska utvecklas.

Om ni i företaget där du är verksam bejakar att framtiden kanske redan är här och att förändring sker med omisskännlig hastighet bör ni skyndsamt sätta igång med att synliggöra och förverkliga er dolda potential. Den är sannolikt mycket större än ni anar. Bygg upp förmågan och förverkliga nya affärer.

Mattias Axelson. foto: Håkan Målbäck

Men om ni inte vill eller av någon anledning inte kan, var då öppna om det. Det är också ett strategiskt val att inte anpassa sig. Att istället fortsätta den väg som kommer att ta slut, men att göra det bästa av resan så länge den varar. Det är inget misslyckande, utan ett medvetet val.

Vi lever i en tid där inget känns beständigt. Där förändring är det enda som är konstant. Men vi är fria att välja hur vi möter den.

Mattias Axelson

Mattias Axelson är forskare i företagsekonomi, verksam vid Handelshögskolan i Stockholm, House of Innovation. Han är aktuell med boken “Dold Potential – så skapas innovation utanför kärnaffären”. Åsikterna i artikeln är skribentens egna. Vill du också skriva i Revisionsvärlden? Mejla!

 

Mattias Axelson

[email protected]

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *